12 000 medlemmar, både personer som söker hjälp och de som är där för att hjälpa. I perioder lever många av medlemmarna på gränsen av sina resurser.
– Fattigdomen vi möter är enorm och otroligt sorglig. Jag skulle nog beräkna att 80 procent av gruppens medlemmar är svenskar som på ett eller annat sätt hamnat i kläm i systemet. De kanske har varit sjukskrivna, eller förlorat en partner och tvingas plötsligt sälja en lägenhet eller vad man nu har, för så länge man äger något så hjälper inte soc dig. Du blir istället bostadslös och tvingas att göra dig av med pengarna och hamnar i bidragsställning. Samtidigt måste du mata dina barn och betala fakturorna. Då kanske du hamnar i skulder och det blir bara en värre och värre spiral av fattigdom, beskriver Nazanin Lundqvist.
Förutom att personer kan söka eller erbjuda saker till andra i Facebookgruppen så görs insamlingar för matkassar och presentkort på matbutiker. Minst en gång i veckan brukar Nazanin köra utsatta kvinnor till skyddsboenden och hjälpa dem med matkassar.
Kylskåpet ekade tomt
Många som ringer till Nazanin gör det som en sista utväg. En situation som påverkade henne extra starkt var när en kvinna ringde och berättade att hennes två äldsta barn fick bo hos sin pappa för att hon inte hade några pengar, men att det minsta barnet var hos henne och kylskåpet ekade tomt.
– Det enda hon hade var lite päron och saltgurka. Gröt hade hon och hennes tvåårige son ätit i ett par veckor men de hade ingen mjölk till gröten, och nu var också gröten slut. Hon hade kanske två blöjor kvar men sen hade hon ingenting mer. Så det skulle bli päron och saltgurka till minsta barnet och henne. Då tvingade jag min man att köra mig dit och handla och så skickade jag ett Willyskort med 1 500 kronor.
Nästan vartannat barn i Sverige född år 2000 har någon gång upplevt ekonomisk fattigdom. Det framgår av den nya rapporten ”Millenniebarnen” från barnrättsorganisationen Rädda barnen. I den redovisas utvecklingen och levnadsvillkoren för de 113 432 barn som föddes det året.
Siffran ska enligt rapporten inte tolkas som att de barnen nödvändigtvis haft en fattig uppväxt. Rapporten beskriver även att en tillfällig ekonomisk kris sällan lämnar några allvarligare eller bestående problem för barnen.
Det finns dock en grupp barn där fattigdomen är tydligare och mer bestående – de som är födda utomlands eller har två utrikes födda föräldrar. Risken att hamna eller leva i fattigdom är tre gånger så stor i denna grupp jämfört med dem som vuxit upp med svenskfödda föräldrar.
Allra störst risk löper den som är född i annat land. Gruppen består av över 22 500 barn och 85,3 procent av dessa – en ”extremt hög siffra”, enligt rapporten – har någon gång levt i fattigdom.
Olika mått på fattigdom
Men rapporten har också fått kritik. Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet, och kollegan Jan O Jonsson hävdar en debattartikel i Dagens Nyheter att Rädda Barnen Sverige har tolkat den internationella rapporten felaktigt och att de inte använder det mått för fattigdom som ämnas. Rädda Barnen beskriver att de mäter den relativa fattigdomen utifrån ”hur många som lever i hushåll med en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet”.
– Men det de mäter är i själva verket ett så kallat mått på ”at risk of social exclusion”, vilket är bra att ha för sin sak men det är inte ett fattigdomsmått. Så när de går ut och säger att Sverige har sämst siffror i Norden på barnfattigdom så blir det väldigt konstigt, säger Carina Mood till Dagens ETC.
Carina Mood tycker också att det är viktigt att lyfta flera fattigdomsmått. För materiell fattigdom har Sverige exempelvis legat stabilt på mellan tre och fem procent.
– Det gynnar ingen att man blåser upp siffror på det sättet som Rädda Barnen gör. Det blir lite ropa vargen över det när man säger att Sverige ligger lika illa till som Albanien och Kosovo.
Däremot har det skett en ökning i relativ fattigdom från 90-talet fram till 2010. Det beror enligt Carina Mood på att kapitalinkomster ökar, mest bland de rikaste. Även våra löner har ökat. Samtidigt har bidragen endast följt inflationen och inte lönerna.
– De som har en högre andel bidragsinkomster har alltså lättare att hamna i relativ fattigdom.
Men relativ fattigdom innebär inte nödvändigtvis låg levnadsstandard om man jämför med andra länder. Frågan är komplicerad och bör förhållas till på ett komplext sätt för att inte osynliggöra de som verkligen lever i fattigdom, tycker Carina Mood.
Rädda Barnen Sveriges policyrådgivare Maria Soares Lindberg skriver i ett mejl till Dagens ETC att det blev ett fel i det ursprungliga pressmeddelandet. Det man vill mäta är mycket riktigt måttet ”at risk of poverty or social exclusion”, bland annat för att kunna jämföra mellan olika länder.
– Vi håller med om att det är svårt och ibland problematiskt att med något enstaka mått belysa ett så brett och komplext fenomen som ekonomisk fattigdom och utsatthet, i synnerhet i ett samhälle där de allra flesta hushåll får det allt bättre ställt ekonomiskt. Vad vi däremot inte håller med om är att vi som organisation gör oss skyldiga till onödiga förenklingar. Vi är väldigt noggranna med att redovisa det i våra rapporter och annan kommunikation. Om vi inte också tar hänsyn till de relativa måtten riskerar det att leda till att vi inte får en så nyanserad fattigdomsdiskussion i Sverige som vi skulle önska.
