"Vårt synsätt har varit heteronormativt"

Efter både intern och extern kritik har Migrationsverket under våren 2013 utbildat ett antal hbtq-specialister som ska finnas på varje enhet. Under 2012 och början av 2013 har ärenden följts upp och det visade sig att många beslutshandläggare inte följt de riktlinjer som finns. Ytterligare en uppföljning har gjorts under hösten och vintern 2013. Den är inte publicerad än, men enligt Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket, syns klara förbättringar.

Han kan inte kommentera Baker Katumbas enskilda fall, men menar att Migrationsverket tidigare haft svårt att göra bedömningar i asylärenden där skyddsskälet varit sexuell läggning.

– Det beror delvis på att vi har haft ett heteronormativt synsätt. Vid asylutredningen förväntades homosexuella asylsökanden redovisa saker som vi inte krävde av heterosexuella, som att de skulle manifestera sin homosexualitet i hemlandet genom att till exempel vara med på festivaler. Fokus var på aktivitet snarare än identitet.

Snäv prövning

Carl Bexelius menar att det är svårt att göra den här typen av asylbedömningar eftersom det sällan finns skriftlig bevisning och handläggaren måste enbart gå på den asylsökandes berättelse. Han säger att det ingår i grundutbildningen för handläggare att lära sig ta hänsyn till kulturen i den asylsökandes hemland.

Enligt honom kan ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft inte prövas på nytt.

Och prövningen för verkställighetshinder är snäv.

– Nya bevis för samma sak innebär inte nya omständigheter. De höga kraven beror på att regeringen och riksdagen har bestämt att det ska vara ett tydligt slut på asylprocessen, att den inte fortsätter hur länge som helst.

Han menar att det i dag görs framåtsyftande riskbedömningar, att det är det hela asylprocessen handlar om.

– Men tidigare har vi brustit i att särskilt bedöma tillhörighet till gruppen homosexuella vid bedömningen av risken för förföljelse, dödsstraff och kränkande behandling.

Jennie Aquilonius