Det har varit ett tufft år för Europa – även om de värsta domedagsstämningarna har skingrats sedan Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet i maj på ett löfte om att blåsa nytt liv i det europeiska projektet.
Men de som jublar firar i förtid, menar Greklands tidigare finansminister Yanis Varoufakis.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Numera är han ledare för Democracy in Europe Movement (DiEM25) – en samling vänsterkrafter som vill demokratisera EU och stabilisera dess ekonomi.
Slagorden har ersatts
I lördags, den 9 september, tog DiEM över Bozar, ett konstmuseum i Bryssel, och höll ”The real state of the union”, ett event där dess företrädare tog ut en alternativ kurs för Europa.
Det har gått ett och ett halvt år sedan rörelsen grundades på en annan kulturinstitution, folkteatern Volksbühne i Berlin.
Då flög fluffiga slagord om ”mer demokrati” och att ”ge makten tillbaka till folket” genom luften.
I dag har de ersatts med European new deal (”en ny giv för Europa”) – ett omfattande ekonomiskt program för investering och återhämtning i Europa.
Där finns en plan för en bankunion som tjänar de fattiga, och en övergång till grön och hållbar ekonomi.
DiEM vill också införa en basdividend (i stället för basinkomst) och en jobbgaranti, där alla ska kunna få anställning i vården eller på en lokal organisation i stället för att tvingas bort till rikare EU-länder.
Förslagen ska bland annat finansieras genom europeiska koldioxid- och förmögenhetsskatter, EU-obligationer och ett parallellt betalningssystem med bas i befintliga digitala skatteplattformer.
”Bra för Sverige också”
En fråga som DiEM tampas med just nu är huruvida man vill bli ett pan-europeiskt parti eller om det räcker med en rörelse som bildar opinion och har partier som medlemmar.
– Målet är att alla européer ska kunna rösta för våra förslag vid EU-valet 2019, säger Yanis Varoufakis.
– Det är ett förslag som är bra för Sverige också. Vi skrev det för länder såväl i som utanför euroområdet, försäkrar han.
– Det är till och med relevant för dem som befinner sig utanför EU, till exempel Serbien, Schweiz och, inom en snar framtid, Storbritannien.
I alla dessa länder är nämligen problemet detsamma, enligt Yanis Varoufakis: för lite investeringar i proportion till besparingar, vilket skapar makroekonomisk instabilitet och är en grogrund för ”politiska monster” – högerextrema partier som samlar folkligt missnöje i brist på vänsteralternativ som motarbetas av EU.
De investeringar som ändå sker har liten effekt, eftersom de inte samordnas och underställs gemensamma mål, som att lyfta folk ur fattigdom och stödja övergången till ett hållbart samhälle, problem som i sig har gränsöverskridande orsaker.
– I dag är folk så alienerade av den nuvarande EU-byråkratins inkompetens att allt tal om att ge Europa mer makt låter som en mardröm, säger Yanis Varoufakis.
– Men vi måste rädda Europa och det gör vi genom att bli en federation. Kostnaderna för EU:s sönderfall skulle bli för stora i termer av inskränkta fri- och rättigheter, sänkt hälso- och miljöstandard, och nya gränser.
Kritikerkör för EU-reform
Under sin korta tid som Greklands finansminister – fem månader i början av 2015 – väckte den frispråkige vänsterradikalen mycket ont blod bland sina kollegor.
Enligt Yanis Varoufakis själv gav de honom aldrig en chans utan började genast pressa den grekiska regeringen till ytterligare sparpaket för att på så sätt visa att vänsterpolitik är omöjlig.
– När jag försökte förklara mina förslag möttes jag bara av blanka blickar. Jag hade lika gärna kunnat sjunga svenska nationalsången för dem, säger han.
Till slut valde Yanis Varoufakis att avgå. Sedan dess har han varit en högljudd kritiker av eurogruppen, den informella struktur utan krav på insyn eller politiskt ansvar där finansministrarna sitter.
Macron ”en vän”
Demokratisering av eurogruppen är ett krav som DiEM drivit från början.
Men i dag hörs liknande krav även från EU:s egna led.
EU:s ekonomikommissionär, fransmannen Pierre Moscovici, kallade nyligen eurogruppen en ”demokratisk skandal” och en ”blek imitation av en demokratisk struktur”.
Till och med Jean-Claude Juncker – som i nio år var ordförande för eurogruppen, och då sa i en intervju att ekonomisk politik skulle sättas i ”mörka, hemliga rum” för att undvika turbulens på finansmarknaderna – vill i dag ändra på rådande ordning.
I sitt onsdagstal väntas han rekommendera att euroområdet får en finansminister, som blir en lagstadgad chef för eurogruppen.
Liknande förslag har redan lagts av Emmanuel Macron, under ett besök i Aten tidigare i september. Den franske presidenten vill även att euroområdet får en egen budget som kan användas till att ta hand om finanskriser.
Yanis Varoufakis beskriver Macron som ”en vän” – en av få som förstod och stod på Greklands sida under skuldkrisen. Men han tror ändå att den franske ledarens reformförsök kan göra mer skada än nytta.
– Han föreslår en väldigt liten gemensam budget, bara en procent av BNP, vilket inte kommer att ha verkan. Men för att få igenom ens detta hos Angela Merkel, måste han i gengäld acceptera en väldigt stor avreglering av arbetsmarknaderna i hela Europa.
– Om vi rör oss i den riktningen kommer EU:s legitimitet att äventyras och Macron bli den mest impopulära presidenten i Frankrikes historia. De enda som skulle tjäna på detta är människor som Marine Le Pen.
Inga svenskar har anslutit sig
Det är här DiEM har en roll att spela, säger Yanis Varoufakis.
– Dagens partier är dinosaurier som inte förmår att tänka bortom nationsgränserna, men vi behöver ett pan-europeiskt program för återhämtning. Det är därför vi har startat detta galna projekt.
Hittills har DiEM samlat 60 000 medlemmar i 23 länder. Några svenska politiker eller partier har dock ännu inte anslutit sig till rörelsen.
– Jag vet faktiskt inte varför. Men vår rörelse är fortfarande väldigt ung. Vissa länder har välkomnat DiEM men andra kanske väntar och vill se vad vi har att erbjuda innan de sällar sig till oss, säger Yanis Varoufakis.
