Varningen: Världens fattiga länder står inför en skuldkris

– Amorteringskraven har blivit hårdare och det är bakvänt. Den offentliga sektorns utbyggnad stannar av i länder som verkligen måste satsa på sina barn. Privata alternativ ökar, klassklyftor växer – man drar isär de här länderna. Färre får tillgång till sjukvård och skola, och många hamnar utanför systemet, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Drev upp amorteringskravet

Enligt the Jubilee Debt Campaign (JDC), en koalition som vill se de fattigaste ländernas skulder avskrivna, var det många som lånade när räntorna globalt var låga. Men en starkare dollar, störtande råvarupriser och stigande räntor i USA drev upp amorteringskraven med 85 procent mellan 2010 och 2018. JDC:s chef för policy Tim Jones säger till The Guardian att ett första steg för att bemöta situationen är att göra lånen transparenta, och Karl-Petter Thorwaldsson håller med.

– Det är inte så enkelt att man lånar för att bygga sjukhus. Vapensystem finansieras med lån och ibland hamnar pengarna i de redan rikas fickor. Vi tror att offentlighet runt lånen skulle innebära att kända banker som är varumärken inte längre vill låna ut till aktiviteter som förstör ländernas ekonomier, säger han.

Krav på skuldavskrivning

Enligt Tim Jones på JDC måste Internationella valutafonden (IMF) också sluta gå i borgen för ansvarslösa långivare och ­istället kräva att skulder avskrivs – så att kostnader för krisen tillfaller båda parter och inte enbart drabbar den som lånar.

– Långivare ska ofta ha bra betalt för att låna ut till ett låginkomstland, eftersom det är ett osäkert lån. Man vill vara försiktig med att gå i borgen så inte IMF bidrar till ocker, säger Karl-Petter Thorwaldsson, och fortsätter:

– Sverige är stora långivare, och en del av lånen bidrar till att människor får det bättre. Men de stora lån som sker med amorteringskrav där det i slutänden blir återbetalning istället för utbildning är för många. Vi vill se skuldavskrivningar istället för amorteringar.