Nooshi Dadgostar har imorgon, torsdag, varit partiledare i exakt fyra år.
Att säga att hon väljs med buller och bång den där oktobersöndagen 2020 vore en överdrift. Pandemin plågar ännu landet och kongressen är digital. Tänkbara motkandidater avstår från att ge henne en match och beslutet är enhälligt.
Sju månader senare är dramatiken större. Då gör vänsterledaren gemensam sak med högerpartierna och röstar bort Löfvens S-MP-regering. Sedan låter hon Löfven komma tillbaka efter att förslaget om fri hyressättning av nya lägenheter åkt i papperskorgen.
Nooshi Dadgostar hade lyckats bryta partiets maktlöshet. Också den andra uppgift hon gett sig själv tycks inom räckhåll: Att nå bredare väljargrupper. Partiet går som tåget i opinionsmätningarna.
Nu ska vassa kanter slipas ner för att inte skrämma bort väljare och samarbetspartier. Inför valet 2022 läggs klimatpolitiken om. Kritik mot flygande och köttkonsumtion åker ut. Fokus läggs på investeringar i industriomställning och hållbara transporter. Valet blir en besvikelse men strategin ligger fast. I våras antogs ett nytt partiprogram där marxistisk terminologi fått maka på sig. Det är reformerna som förändrar människors vardag som ska stå i fokus, inte utopiska drömmar.
Leonidas Aretakis, chefredaktör på oberoende socialistiska Flamman, har hejat på.
– Det är en stor förändring från att vara en perifer rörelse som kan ha rätt i alla frågor och aldrig behöver kompromissa, säger han.
Nu är det kris
Partiledningen har har haft majoriteten på kongresserna med sig, även om det inte varit konfliktfritt. Gazakriget har däremot gett Vänsterpartiet problem på riktigt, enligt Leonidas Aretakis.
– Vänsterpartiet slits itu av den här frågan, trots att man är bäst på den.
Nooshi Dadgostar har fördömt såväl Hamas attack den 7 oktober i fjol som Israels krig i Gaza. Vårens kongress slog fast att det är en tvåstatslösning man ska fortsätta sträva efter.
En bra hållning, anser Leonidas Aretakis. Men för delar av Palestinarörelsen och för medlemmar med band till den räcker inte det. De vill se en radikalisering av V:s motstånd mot Israel. Enligt Aretakis riskerar de ironiskt nog sabba möjligheterna för en mer propalestinsk regering. Aggressiva uttalanden från enskilda medlemmar slukar all uppmärksamhet och hindrar partiet från att nå ut i andra frågor. Samtidigt får socialdemokrater och centerpartister som vill undvika V-samarbete nya argument.
– Det skadar partiet enormt, säger Leonidas Aretakis.
Nu måste Nooshi Dadgostar sätta ner foten, anser han.
– Det märks att hon är pressad. Hittills har hon inte vågat kliva fram och säga ”det här är vad som gäller, om det inte passar finns det andra partier”.
Kan bli värre
Också statsvetaren Jenny Madestam anser att Nooshi Dadgostar befinner sig i en brant uppförsbacke. När framgångarna lyser med sin frånvaro kan stödet svikta också när det gäller försöken att bredda partiet och göra det mer aptitligt för tilltänkta samarbetspartier, tror hon.
– Om massor av väljare hade strömmat till och Socialdemokraterna öppnat famnen, då hade det varit guld och gröna skogar. Men det har inte hänt, säger Jenny Madestam.
I takt med motgångarna har Nooshi Dadgostar kritiserats internt för toppstyrning. Men under den lyckosamma tiden i början av sitt partiledarskap fick hon stort utrymme att lägga ut kursen. Jenny Madestam tror att man i det feministiska Vänsterpartiet då drog sig lite extra för att kritisera – tills framgången kom av sig.
– Man kanske avhöll sig för att kritisera för att inte skjuta ner en ung kvinna som tar plats och visar vart skåpet ska stå, säger Jenny Madestam.
Nooshi Dadgostar har avböjt intervju med Dagens ETC.
Dadgostars stormiga år
Juni 2021: Dörrmattan reser sig – del 1
Vänsterpartiet kommer aldrig fälla en S-regering, sa politiska kommentatorer. Sedan gör partiet just det. Först när förslaget om marknadshyror i nyproduktion dras tillbaka kan Stefan Lövfen regera igen. Aldrig mer ska V ge S makten utan att få något tillbaka. Tiden som dörrmatta är över. Partiet rusar i opinionen och Dadgostar väcker beundran djupt in i borgerliga led.
November 2021: Dörrmattan reser sig – del 2
När Löfven sedan efterträds av Magdalena Andersson har V statuerat exempel. För att kunna tillträda som statsminister lovar hon Dadgostar höjda pensioner.
Februari 2022: Vändningen om vapnen
Vapenexport ska förbjudas är Vänsterpartiets linje när Rysslands fullskaliga invasion äger rum. När partiledningen ändå vill skänka vapen till Ukraina säger partistyrelsen nej. Tre dagar senare röstar partistyrelsen igen – och säger ja till vapenstödet. Bilden av splittring är satt.
Våren 2022: Bygghjälm och bensin
Inför valet 2022 får bilderna på partiledaren i bygghjälm illustrera den förändrade klimatpolitiken. Glöm synpunkter på folks nöjesflygande och köttfrossande – det är investeringar i industriomställning och hållbara transporter som gör skillnad. För ensidigt, tycker somliga.
När sedan V gör upp med högerpartierna om sänkt bensinskatt som svar på skenade priser tar det hus i helvete. En desperat jakt på röster från SD-lutande industriarbetare i bruksorter, anser kritikerna. Den klimatpolitiska talespersonen Jens Holm får nog och lämnar posten.
Sommaren 2022: Ministerdrömmen viftas bort
I juni 2022 ingår Sverige ett avtal med Turkiet i hopp om att släppas in i Nato. En vecka senare manifesterar V-riksdagsledamöter med PKK-flaggor i Almedalen i en aktion som ses som en attack på Nato-processen.
Magdalena Andersson använder aktionen som bevis för att V inte är ”regeringsdugliga”.
Hösten 2022: Valfiaskot
6,8 procent och en ny högerregering. Valet 2022 blir en besvikelse. I partiets valanalys nämns en rad orsaker: Den klimatpolitiska talespersonen Jens Holms avhopp, det interna motståndet mot vapnen till Ukraina och de flaggviftande riksdagsledamöterna.
Själva valstrategin ifrågasätts däremot inte. Det ger nytt bränsle till kritiken som går ut på att partiet är toppstyrt och domineras av ett ”bunkergäng” med nära förtrogna till partiledaren. Att Ida Gabrielsson – Dadgostars högra hand – hörs skrika könsord om Socialdemokraterna i en SVT-dokumentär dämpar inte upprördheten.
Juni 2024: Valsuccén
Efter 11,1 procent i EU-valet är klackarna i taket. Men det är toppkandidaten Jonas Sjöstedt som får mest kredd för framgången, inte partiledaren.
Hösten 2024: Krisen som pågår
Kanske genomlider Nooshi Dadgostar just nu sin svåraste kris. I diskussionen om antisemitism i partiet kläms hon från två håll – från dem som tycker partiet agerat försent mot medlemmar som uttryckt sig olämpligt och från dem som tvärtom tycker att ledningen tar i för hårt.
Återigen används enskilda vänsterpartisters agerande i utrikesfrågor som argument för att inte samarbeta med V, den här gången av C-ledaren Muharrem Demirok.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.