Till saken hör att ett stort antal skolor redan genomgått ett stålbad, då de under 2020 ställdes inför det som högerstyret kallar ”effektiviseringar” och oppositionen neddragningar. 32 skolor som inte lyckades hålla sin budget fick en form av dubbelbesparing då de var tvungna att betala tillbaka underskottet och samtidigt hålla sin stramare budget för samtida år.

Konsekvenserna blev förödande på många håll. På Vättleskolan i Angered försvann 18 av 53 ur personalen i ett terminsskifte. Nytorpsskolan i samma stadsdel sparade på kort tid in 1,6 miljoner. Enligt personal på skolan genom att mer eller mindre ”ge upp” skolgård och korridorer för att enbart sikta in sig på vad som skedde i klassrummen. Från de 32 skolorna har det kommit många liknande historier i lokala medier.

Rapport visade på missförhållanden

I slutet av september kom en rapport från Grundskoleförvaltningen, som på oppositionens initiativ fick i uppdrag att granska effekterna av ”effektiviseringen”. Rapporten talade sitt tydliga språk. Anmälningarna om stress och hög arbetsbelastning gick i taket på de berörda skolorna. Antalet anmälda arbetsskador ökade och antalet elever per lärare sköt i höjden. Stödpersonal som elevassistenter drogs in vilket ökade lärarnas arbetsbelastning än mer och tillbuden om kränkande särbehandling eller mobbning bland eleverna ökade likaså.

Alliansen har sedan maktskiftet i Göteborg 2019 prioriterat vad man kallar ordning och reda i ekonomin, vilket inneburit en ökning av ramarna på endast 1,5 procent till alla verksamheter. Men det är alltså mindre än de faktiska kostnadsökningarna. Samma siffra, 1,5, ska gälla även för 2022 och kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) sade själv när budgeten presenterades att det är en fortsatt ”effektivisering” inbyggd där. Enligt de rödgrönrosa så kommer det innebära nya konsekvenser för stadens skolor. Enligt deras uträkning kommer det att saknas 255 miljoner kronor – 96 miljoner för förskolan, 129 miljoner för grundskolan och 30 miljoner för gymnasieskolan.
 

L-politiker: Vi satsar

Stadens skolkommunalråd, Axel Darvik (L) håller inte med och ifrågasätter istället hur oppositionen räknat.

– Vi har ju gjort stora satsningar på skolan och gör stora satsningar även i år. Jag vet inte om de räknat med att befolkningsprognosen faktiskt har ändrats. Det är klart att det måste vi ju anpassa oss till. Vi kan inte ha massa tomma skolplatser, när befolkningen i den här ålderskategorin inte växer. Då behöver vi ju justera och det betyder att vissa tjänster kanske inte återbesätts då. Men å andra sidan blir det färre elever, och fler lärare per elev, menar han.

Han säger att det inte handlar om några besparingar inom skolan.

– Det är ju så att vi gör en generell uppräkning på 1,5 procent, men sen gör vi ett antal särskilda satsningar också där vi ser att det finns ett behov. Det är bland annat mindre undervisningsgrupper för de elever som behöver särskilt stöd. Vi satsar pengar på möjligheter för fler att gå om ett år på lågstadiet. Vi satsar på studiero och ordning i skolorna och att rusta upp skolgårdarna. Så vi gör ju ett antal riktade satsningar i årets budget, så på totalen blir det väl i linje med kostnadsökningarna, säger Axel Darvik.
 

Facket: Absurd satsning

Andrea Meiling, ordförande för Lärarförbundet avdelning väst, suckar tungt vid sitt skrivbord när Dagens ETC besöker. Hon har samma dag fått en budgetdragning av skolförvaltningen och saker är inte i närheten av vad de hade önskat sig.

– Nej. Till och med enligt grundskoleförvaltningen så saknas det 200 miljoner för att hamna på status quo. Främst så saknas det 153 miljoner i ramen, men sen har de också lagt 46 miljoner i budgeten som de själva har öronmärkt vad som ska göras med.

Bland de öronmärkta satsningarna finns den ökade möjligheten för elever på lågstadiet att gå om ett år, som Axel Darvik nämnde.

– Men det är ju helt absurt. Istället för att ge pengar för att man ska kunna lyckas på lågstadiet ska man istället ge pengar för att man ska kunna gå om ett år, säger Andrea Meiling.

Hon menar att de 1,5 procenten ökning som finns i budget för det första inte ens täcker prisökning och för det andra är långt under vad som egentligen hade behövts.

– Enligt SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) behöver man egentligen lägga 2,2 procent. Konjunkturinstitutet säger att inflationen kan ligga på 3,5 procent. Det betyder ju att det egentligen saknas ännu mer pengar. Vi menar att det hade behövts mer än 2,2 procents ökning för att kunna få balans i uppdragen och kunna stävja våld och hot. Vi hade behövt komma upp kring 3,5 procent.

Andrea Meiling hävdar att Axel Darviks och Alliansens resonemang om befolkningsprognosen inte är rimlig.

– Nej, det stämmer ju inte. Även enligt den egna förvaltningen så är det ju alldeles för lite pengar till skolan.

Hon är både uppgiven och förvånad över att skolorna återigen bortprioriteras. Särskilt när det finns pengar att ta av. Under alliansens tid vid makten har närmare en miljard kronor samlats i något som heter resultatutjämningsreserven, där överskott lagras för att kunna användas i sämre tider. Målsättningen har varit att göra ett överskott på omkring två procent årligen, men på grund av extra statliga pengar i pandemibidrag har det nu blivit mer än så.

– Man pratar mycket från Alliansen håll om gängkriminalitet, men man gör ingenting för att skolan ska kunna dämpa möjligheten för dem att rekrytera, eller det våldet som finns i korridorerna. Det var ju assistenter och kringpersonal som fick gå, vilket gjorde att det var lektioner inne i salarna, men samtidigt kunde man inte stävja vad som skedde i korridorerna, säger Andrea Meiling.

”Effektiviseringarna” för de 32 skolorna sist försvarades av Axel Darviks föregångare både som skolkommunalråd och ledare för Liberalerna lokalt, Helene Odenjung. Men han själv håller med om att det var alldeles för hårt.

– Det där är ju litegrann historia nu. Det var en av de första grejerna som jag tog tag i när jag tillträdde som skolkommunalråd. Man har haft ett system med att skolor som går back får en skuld som de ska betala tillbaka året efter. Sådan dubbelbesparing blir en alldeles för tung börda, vilket den här rapporten visar. Det systemet funkar inte, säger Axel Darvik.

Så han menar att det inte kommer bli lika hårda lass för skolorna under kommande år.

– Nej, det hoppas jag verkligen inte. Varje rektorsområde måste ju ta ansvar för att hålla sin budget, men dubbel besparing är ohållbart. Vi har redan tagit ett antal åtgärder och jag delar helt den bilden att det systemet inte var bra.
 

V: Hyckleri

De rödgrönrosa, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ, som har ett eget samarbete i Göteborg har ännu inte lagt fram ett eget budgetförslag för 2022. Men de var snabbt ute och totalsågade Alliansens förslag som de menar är helt oacceptabelt för stadens elever.

– Det är rent politiskt hyckleri att skära ned på hela utbildningssektorn för att lägga pengar på hög. Skolan är den viktigaste förebyggande trygghetsåtgärden mot kriminalitet. Jag har svårt att tro att detta passerar fullmäktige, skickade Daniel Bernmar (V), kommunalråd ut i ett pressmeddelande.

Hans kollega Karin Pleijel, ledare för Miljöpartiet och själv tidigare skolkommunalråd, menar att åtstramningen är tydlig och de 255 saknade miljonerna är tydliga att se i underlaget.

– Siffrorna kommer från beräkningsunderlaget som stadsledningskontoret ger oss, som både hanterar befolkningsförändringar och index. Där har ju Alliansen en lång tradition av att inte lyssna på uppräkning och index utan gå på en lägre nivå än vad SKR rekommenderar. Det innebär alltid i praktiken en besparing, om man inte ens matchar uppräkningen som rekommenderas. Vi har jämfört med grundnivån och då saknas det en kvarts miljard, säger hon.

I Göteborg styr Alliansen utan egen majoritet. Det behövs samarbete eller förhandling med antingen SD och lokala partiet Demokraterna, eller åt andra hållet med Socialdemokraterna, för att få igenom sin budget, så än kan mycket hända. Men än så länge har skolorna fått bära alltför stor börda menar Karin Pleijel.

– Vi ser ju konsekvenserna av att man drar ner på assistenter ock kringpersonal, så det här är väldigt allvarligt och det blir eleverna som drabbas med otrygghet och försämrade resultat.