– Accelerationen av kärnvapenprogrammet gör att vi är nära en punkt där det inte finns någon återvändo, sa Macron enligt Reuters.

På plats på konferensen Folk och försvar i Sälen för att tala om kärnvapen finns Erik Melander, föreståndare för Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala universitet. Han ser risken för att Iran tar steget och beväpnar sig mot kärnvapen som svårbedömd.

Den pressade situationen i Mellanöstern kan öka incitamenten för Iran att skaffa kärnvapen – men också riskerna med att göra det. Om Iran var på väg att ta steget fullt ut skulle USA och Israel‚ ledda av Trump respektive Netanyahu‚ sannolikt svara med att gå i krig mot dem, enligt Erik Melander.

– Det borde ha en tillbakahållande effekt, säger han.

"Regeringen för passiv”

Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen, ser spridning av kärnvapen till fler länder som en oacceptabel risk för mänskligheten. Iran är inget undantag.

– Det vore katastrofalt. Då skulle förmodligen Egypten och Saudiarabien också skaffa kärnvapen och vi får en spridning i Mellanöstern som är fasansfull, säger Josefin Lind.

Den svenska regeringen är alldeles för passiv, anser hon. Regeringen stödjer helhjärtat Natos strategi att avskräcka andra från att använda kärnvapen med hjälp av USA:s innehav. Därmed bidrar Sverige till en legitimering av kärnvapen, enligt Josefin Lind.

– Man agerar på ett sätt som ger bilden av att kärnvapen är ett relevant, acceptabelt och åtråvärt vapen.

Natomedlemskapet måste inte hindra att man arbetar för begränsningar. Tvärtom kan det ge en möjlighet att påverka – om man vill. Att driva på för att Nato ska anta en policy där man lovar att inte vara först med att använda kärnvapen i ett krig är ett steg Sverige kan ta, enligt Josefin Lind. Ett annat är att markera att man inte tänker delta i Natos årliga kärnvapenövning.

– Man kan jobba för små steg, tillsammans med likasinnade.

"Goda demokratier"

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) säger sig vara oroad över utvecklingen i Iran. Samtidigt försvarar hon Nato avskräckningsstrategi.

– Natos långsiktiga mål är att vi ska ha en kärnvapenfri värld. Men vi är ännu inte där och då måste också goda demokratier ha ett svar mot de som är mindre noggranna, säger Maria Malmer Stenergard.

Utrikesministern ger inga svar på vad Sverige kan göra ytterligare, utan hänvisar till det arbete som pågår sedan tidigare, exempelvis inom ramen för exempelvis icke-spridningsfördraget.

Att markera mot deltagande i Natos kärnvapenövning på det sätt Josefin Lind önskar sig är inte aktuellt. Utrikesministern vill inte uttala sig om ifall det kan bli aktuellt för Sverige att delta med hänvisning till sekretess.

– När det gäller de exakta operationerna som vi är med i eller inte är med i så omfattas det av Natos sekretess.

Sugna sydkoreaner

När Donald Trump i nästa vecka åter är amerikansk president finns en oro bland stormaktens allierade för ett mer inåtvänt USA. Omedelbart efter Trumps seger höjdes röster inom Sydkoreas styrande Folkets maktparti för att det kan bli nödvändigt med egna kärnvapen.

Om USA verkligen lämnar allierade i sticket kan det öka risken för kärnvapenspridning, enligt Erik Melander. 

Att den som idag skaffar kärnvapen blir internationell paria, talar emot en spridning. Men ett scenario anser han skulle öka risken markant: Att Ryssland använder kärnvapen för att tvinga Ukraina att ge upp och västvärlden att dra tillbaka sitt stöd.

– Om man ser en kärnvapenmakt underkuva ett annat land med kärnvapen tror jag att länder som Japan och Sydkorea skulle känna sig tvungna att skaffa kärnvapen.

Samtidigt är detta en utveckling Kina absolut inte vill se – vilket talar för att Ryssland avhåller sig från att använda kärnvapen.

– Om de gör det får de Kina emot sig.