Under de senaste 12 månaderna, fram till maj 2017, har 261 personer omkommit i trafikolyckor. Det är elva färre än under motsvarande period i fjol. Jämfört med genomsnittet för de senaste fyra åren har dödsfallen minskat med tre procent.

Försiktig minskning

En blygsam men påtaglig minskning kan tyckas, men enligt Ryo Yamazaki, statistiker på Transportstyrelsen, borde den egentligen vara större.

– Enligt nuvarande etappmål ska ska vi till 2020 ha halverat antalet döda från 2007 års nivå, vilket betyder att vi då ska ha max 220 omkomna i trafiken. Våra senaste analyser av 2016 års siffror visar att vi inte kommer att nå det utan hamna över 220 omkomna, säger han.

– Visserligen har trafikmängden ökat liksom populationen och med det risken för olyckor, men vi tycker ändå att olyckorna borde ha minskat snabbare.

Faktum är att Sverige tycks ha hamnat på en platå avseende utvecklingen av omkomna i trafiken. Jämfört med sent 70-tal har antalet döda minskat radikalt. Och senast 2000 gav resultaträkningen för året 591 döda i trafiken. Jämfört med det året har dödligheten på vägarna närmast halverats.

Utvecklingen har planat ut

Men de senaste åren har utvecklingen stagnerat, en trend som också gäller övriga OECD-länder. 

– Vissa länder har fortfarande en positiv trend, men den ökade trafiksäkerhet som varit fallet på flera håll och minskningen i antal omkomna har bromsat in, säger Ryo Yamazaki.

Jean Todt, före detta rallystjärna och Ferrarichef, numera FN:s speciella sändebud i trafiksäkerhetsfrågor, sa nyligen i samband med en konferens anordnad av Trafikverket och näringsdepartementet att trafikdöden är lika allvarlig som några av våra mest dödliga sjukdomar. 

– Vi måste sprida kunskap om den pandemi av döda i trafiken som drabbar världen. När man talar om fruktansvärda pandemier så nämner man kanske aids, malaria och tuberkulos. Olyckligtvis är vägtrafiken på samma nivå, sade han till Expressen.

Vanligaste dödsorsaken

Totalt handlar det om 1,3 miljoner människor världen över som årligen förolyckas i trafiken. Det blir 3 500 människor varje dag. Och i åldersgruppen 15–29 år uppges vägolyckor vara den enskilt vanligaste dödsorsaken i världen.

Att dödsolyckorna minskat i Sverige beror i första hand på att bilarna blir allt bättre, med mer avancerade säkerhetssystem, och på att vägarna blivit bättre. Avskiljande mitträcken är ett exempel på en åtgärd som minskat dödstalen. Även fartkameror har bidragit till säkerheten genom att de får bilisterna att sakta ned vid särskilt olycksdrabbade vägsträckor.

Varför utvecklingen planat ut finns det inget självklart svar på. Men att det skulle handla om att myndigheterna kommit till vägs ände förnekar Ryo Yamazaki bestämt.

– Utgångspunkten för nollvisionen är att det är trafiksystemet som ska utvecklas för att säkerheten ska öka. Visst, bilister och deras beteende är en del av systemet, men det är inget vi kan skylla på. Som myndighet är det vår uppgift att agera för att påverka säkerhet, lagar och trafikregler.

– Som jag ser det finns det ingen begränsning i vad vi kan göra för att bidra till att noll-visionen blir verklighet. I framtiden kanske det kan bli så att vi tycker att vi gjort allt vi kan, men än så länge är det inte så.