– Vi har fått mycket rapporter om att dels så mår man inte alltid så bra i den gruppen, och vi vet ju att det framförallt i den gruppen är väldigt stor risk att man också avbryter sina träningsvanor. Därför tycker vi att det är rimligt att även de kan få gå tillbaka till sin träning nu, säger statsepidemiolog Anders Tegnell till Dagens ETC.

Minskad fysisk aktivitet

I myndighetens nationella folkhälsoenkät framgår att fler unga än vanligt är stillasittande mer än sju timmar per vaket dygn. I en webbpanelsundersökning svarar 44 procent i åldrarna 16-29 år också att deras fysiska aktivitet har minskat under pandemin. Detta är ytterst allvarligt, enligt Folkhälsomyndigheten, eftersom den fysiska aktiviteten är viktig både för de ungas fysiska och psykiska välmående.

– Nu behöver vi alla ta ansvar inte bara för att hindra smittspridningen, utan också för att minska de negativa hälsoeffekterna för barn och unga. Vi vet hur mycket träningen med laget eller tiden med teatergruppen betyder för många tonåringar, säger även idrotts- och kulturminister Amanda Lind (MP).

Björn Eriksson, ordförande för Riksidrottsförbundet, framhåller att beskedet om ungdomsidrotten är ett resultat av ”långa, goda samtal” mellan dem och Folkhälsomyndigheten.

– Det här är ett oerhört viktigt beslut. Även i vanliga fall tappar idrotten många aktiva när de är i 11-12-årsåldern. Tappar man dem då kommer de sällan tillbaka, och det är ju knappast så att ett träningsförbud hjälper upp den här statistiken i positiv riktning, säger han.

”Ska tolkas lokalt”

Öppningen för ungdomsidrotten”kom i grevens tid”, menar han.

– Om den kommer för sent är svårt att säga, det kan vara så att hotet var överhängande för dem över 15, säger han.   

Enligt studien ”Röster från en stängd idrottsvärld”, som tagits fram av Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap, vid Malmö universitet, uppger idrottsföreningarna i Sverige att de riskerade att förlora 30-40 procent av de aktiva ungdomarna till följd av nedstängningen.

Susanna Hedenborg är lättad över Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer om att gymnasieungdomar ska få komma igång och träna igen. Men hon är också bekymrad.

– Vi har  politiker och lokala tjänstemän på kommunal nivå som ska tolka de här rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Det är viktigt att komma ihåg det, men med det sagt så är det klart att jag är positiv till beskedet, säger hon.    

Ett ekonomiskt avbräck

Ett annat bekymmer är föreningarnas ekonomiska förutsättningar. Enligt en enkätundersökning beställd av Riksidrottsförbundet svarar 64 procent av idrottsföreningarna att de har påverkats negativt av pandemin. En förening av tio bedömer att föreningens överlevnad är i riskzonen. Nästan var fjärde förening bedömer att föreningens verksamhet kommer att påverkas negativt även i framtiden av det ekonomiska avbräcket.     

– Förra året hann de flesta betala sina medlemsavgifter innan pandemin och nedstängningen slog till, och det var inte många som krävde tillbaka de pengarna. Men att betala för ett medlemsskap, som nu, när det inte finns några tävlingar, matcher eller andra aktiviteter, det kan bli ett större problem, säger Susanna Hedenborg.