– Jag hoppas att jag får en fast anställning på det stället som jag är på nu, när jag är klar med min utbildning. De känner ju mig och om jag berättar för dem om vilken situation jag är i så kanske de anställer mig, säger Ghulam Muradi.
Han berättar att han känner sig mycket säkrare på språket nu.
– När jag kom till Sverige så kände jag mig nästan som jag fötts om, som en bebis, jag var tvungen att lära mig språk och allt från början. I början kändes det svårt men när jag började plugga så blev det lättare och lättare.
Fick ny chans
Ghulam Muradi är en av alla de ungdomar som kom till Sverige under den stora flyktingvågen. Många av dem som fick avslag på sin asylansökan fick en ny chans med den så kallade Nya gymnasielagen. På bara några år har de lärt sig svenska, läst in hela grundskolan och snart gått ut gymnasiet eller Komvux.
Att fixa fast tjänst inom sex månader efter examen är villkor som vore tuffa för vem som helst och nästan omöjligt för den som bara bott i landet några år och inte har något kontaktnät. Men i Värmdö kommun har lokalsamhället gått ihop för att stötta ungdomarna.
Tar upp kampen
Eva Brandsma är en av eldsjälarna som nu tagit upp den nästan omöjliga kampen. Hon är ordförande för föreningen Frivilliga familjehem på Värmdö som sedan starten för två år sedan sett till att de cirka 50 ensamkommande flyktingungdomarna i kommunen har någonstans att bo. Och nu väntar nästa utmaning: att se till att de får jobb efter gymnasiet.
Därför har de startat arbetsmarknadssatsningen Jobbprepp och i onsdags ordnade de också ett seminarium där företrädare från skolan och arbetsmarknaden diskuterade hur de kan samverka så att fler av de nyanlända kan få in foten på arbetsmarknaden.
På seminariet medverkar Johan Karlsson, som är studie- och yrkesvägledare, och Cecilia Dufva, lärare i svenska som andraspråk. De arbetar båda på Gustavsbergs gymnasium som under de senaste åren haft hand om många elever från Afghanistan. De berättar att de fått ändra sitt sätt att jobba.
– Flera elever hade exempelvis aldrig hållit i en penna, berättar Cecilia Dufva.
Skapar trygghet
Eftersom allt är kaos runt eleverna arbetar de för att skolan ska vara en så trygg plats som möjligt och att ungdomarna får möta samma personer och sitta i samma klassrum.
– På bara några månader var hundra av våra elever ensamkommande, och det ställer ju krav på oss vuxna. Vi var tryggheten och det blev viktigt med kramar och high fives, säger John Karlsson.
När det gäller att guida ungdomarna till rätt yrken har studievägledaren Johan Karlsson fått tänka till lite extra.
– Mina råd måste verkligen leda till jobb. Det här ska vara någonting som Migrationsverket godkänner. Det har varit tufft.
Han och de i Jobbprepp försöker få de nyanlända att sikta in sig på jobb i branscher där det är brist på folk som praktiska yrken inom vård- och byggbranschen. Realistiska jobb.
Försöker vara peppig
Eva Brandsma är i grunden väldigt kritiskt till hur gymnasielagen är utformad. Men den här eftermiddagen på seminariet försöker hon vara peppig och se möjligheterna. Hon har gjort kortfilmer om fyra av ungdomarna. Lite som reklamfilmer för potentiella arbetsgivare. Det är Ghulam Muradi som vill jobba inom vården, Lalmohammad som tidigare var herde och nu går frisörprogrammet, Mohsin som går bygg- och måleriprogrammet och Zahoor som går fordonstekniskt program.
I filmen pratar Zahoor om att det kommer att vara mycket elbilar i framtiden.
– Jag och Zahoor har pratat om elbilar, att om han pratar om det när han söker jobb kommer arbetsgivare förstå att han har tänkt till, säger Johan Karlsson.
Han tycker att flera av ungdomarna riktat in sig på rätt branscher och att de lätt kan få någon typ av jobb.
– Men det är anställningsformen som är problemet. Och alla vi som är här har väl någon typ av klump i magen, säger han.
Tar socialt ansvar
Gemensamt för de företagare som deltar i jobbsatsningen är att de känner ett socialt ansvar. Jens Hoffmann, som är vd på byggföretaget Dipart, har både nyanlända som arbetar hos honom och som hyresgäster i de fastigheter han äger.
Trots att han gärna skulle vilja, menar han att det inte är så lätt att ge nyanlända en fast tjänst direkt efter gymnasiet. Han säger att praktik och provanställning är vanligt inom branschen innan en längre anställning kan komma i fråga. Men han berättar att han faktiskt gett en kille fast anställning som annars skulle bli utvisad. Han är kritisk till gymnasielagen.
– Det är en snabbt ihopsnickrad lag för att lösa ett akut problem då. Nu behöver politikerna ändra den så att den löser det här problemet som vi har fått nu, säger Jens Hoffmann.
Han anser att det gör stor skillnad att civilsamhället ställt upp på det sättet man gjort på Värmdö. Eftersom de hyr ut bostäder åt de nyanlända har hans egna barn lärt känna killarna.
– Min äldsta dotter jobbar som kriminalvårdare på Kronobergshäktet. Där är 100 av 300 killar från Afghanistan. Och hon säger: de är ju precis som de som bor hos oss. Det visar vilken skillnad det gör om de här unga killarna får stöd.
Musikproducent blir städare
Efter seminariet går deltagarna ner till en liten stuga som kallas Lyckebo. Där brukar föreningen samlas varje onsdag med många av ungdomarna och äta våfflor och prata om livet.
Efter någon timme droppar flera av ungdomarna in efter skolan. En av dem har går en musikproducentutbildning och kommer in med stora hörlurar om halsen. Men eftersom det garanterat är en bransch där man inte får fast anställning har Jobbprepp även sett till att han får gå en städkurs.
– Man får vara lite flexibel och påhittig, säger Eva Brandsma. Hur är det på städkursen?
– Det är jättelångt och jättetråkigt, men så är ju livet säger han och skrattar.
