BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Behovet är stort. En biodlarkollega i Örebrotrakten hade 800 bisamhällen för två år sedan, men så förlorade han 500 samhällen första året och 250 förra vintern. I dag har han bara 50 samhällen kvar, 90 procent av bina har dött på grund av parasitangreppen, förklarar Björn Lagerman.

– Man ser hur bina lider av sina parasitkvalster. Det är jämförbart med om en människas rygg skulle täckas av blodsugande krabbor, fortsätter han.

Vill inte döda bin

Varroa destructor-parasiten går att bekämpa om den upptäcks i tid. För att göra det måste biodlaren fylla alkohol­lösning i en så kallad skiktburk och ta livet av 300 bin i lösningen. Då lossar eventuella parasitkvalster och kan räknas i botten på burken.

– Det är otrevligt och tar tid. Vi bioodlare vill inte gärna döda bin och dessutom får inte drottningen vara med bland bina som ska dö, för då dör bisamhället med henne, säger Björn Lagerman.

Det var när han funderade över om det hela inte kunde göras på ett annat sätt som idén om en mobilapp kläcktes.

Blir resistenta

Appen kopplas till en databas som biodlare världen över kan använda sig av och skicka in bilder till. Där analyseras bilderna och eventuella parasitangrepp upptäcks så att behandling kan sättas in innan det är för sent. Björn Lagerman förklarar att bekämpning med myrsyra, mjölksyra eller oxalsyra är det bästa.

– Det finns också kemikalier att använda men parasiten blir lätt resistent mot dessa. I USA är resistenta parasitstammar ett stort problem och där finns knappt något försvar att ta till för biodlarna vars samhällen har blivit angripna. Det hela påminner om vad som händer när bakteriestammar blir resistenta mot antibiotika. Plötsligt fungerar inte kända botemedel, säger han.

Parasiten går för ett tränat öga att upptäcka men är svår att se på bin som rör sig. Björn Lagerman har kommit fram till att det som syns för blotta ögat endast är en bråkdel av den egentliga förekomsten. Behandling måste sättas in när mer än en till tre procent av bina i ett samhälle har blivit infekterade av Varroa destructor-parasiten. Sedan är det för sent. Parasiten har ett synnerligen lömskt sätt att föröka sig på.

– Första året de kommer in i bisamhället märks det knappt. Inte heller andra året, men tredje året exploderar antalet och blir 15 till 20 kvalster per 100 bin. Då bryter samhället ihop, förklarar han.

– Upptäcker ögat parasitkvalster så finns det i genomsnitt nio gånger fler kvalster i som inte syns för blotta ögat. Men med antivirus-appen kommer de inte undan.

Hjärtat i kampen mot parasiten är det dataprogram som kan analysera mobilbilder tagna med bi-räddarappaen för att hitta alla kvalster på bilden. Metoden för att göra det bygger på artificiella neuronnät i dataprogrammet, som påminner om den mänskliga hjärnans processer. Och likt en hjärna behöver dataprogrammet tränas upp för att på egen hand lära sig att identifiera och uppskatta förekomsten av parasiter.

– Det är därför vi får bilder från biodlare från hela världen inskickade via appen. Programmet scannar av bilderna och söker upp förekomsten av kvalster. Är det ett angrepp på gång så kan biodlaren sätta in åtgärder för att rädda sina bin, säger Björn Lagerman.

– Det hela ska var färdigutvecklat i december och då med 90 procents träffsäkerhet upptäcka förekomsten av Varroa destructor-parasiter. Just nu är vi igång att samla in 40 000 bilder från 10 000 bisamhällen, fortsätter han.

Spetskompetens fanns nära

Att utveckla sådan spetsteknologi kostar pengar. Björn Lagerman hittade kompetensen på nära håll, i Enköping fanns en firma med fyra topprogramerare som klarar av att utveckla programmet som han vill.

– Smakar det så kostar det, 40 000 kronor om dagen är kostnaden för hålla programutvecklingen igång, säger han.

Beescanning-projektet kom igång förra året. Bekostar det hela gör Europeiska innovationsprogrammet inom EU via svenska Jordbruksverket. Dessutom har han fått in pengar genom gräsrotsfinasiering, så kallad crowdfunding, från bioodlare över hela världen.

– Att det har varit så enkelt att få in pengar beror nog på att professorer på bildanalys på såväl Cornell University i New York som på KTH i Stockholm tände på idén och engagerade sig i projektet. Jag fick också ihop en stark grupp inom biodling som stödde mig, säger Björn Lagerman.

Arbetet med att utveckla Beescanning-projektet har rönt internationell uppmärksamhet. I förra månaden var tyska tv-bolaget ZDF i Lindesberg och gjorde reportage hemma hos Björn Lagerberg. USA:s största tekniska magasin, Techcrunsch, har skrivit om det liksom magasin i Japan och i Italien. Mer information om Beescanning finns på: http://beescanning.com, där det också finns videor översatta till tio språk.