Det här innebär inte att irländska kvinnor inte gör abort. Tusentals reser varje år till England eller något annat land. Eller beställer abortpiller på nätet.
Morgondagens folkomröstning handlar om att ta bort tillägget till konstitutionen och öppna för att tillåta abort fram till vecka 12.
”Så många kvinnor har dött”
Ali Traynor jobbar som konsult på Lindholmen. Hon har bott i Göteborg i två år, men följer noga debatten hemma på Irland. Och det finns inte på kartan att hon inte skulle resa hem och rösta.
– Så många kvinnor har dött på grund av den här lagen. Det är en sjukvårdsfråga, en rättighetsfråga… det är inte okej att det ska vara så, helt enkelt, säger hon.
Ali Traynor minns hur det var när hon själv gick i skolan, i County Meath en bit utanför Dublin.
– En tjej i min klass blev gravid när hon var 15. Hon behöll barnet, men blev fruktansvärt behandlad. Lärarna kallade henne nedsättande saker, hon blev utfryst. Hur kan man först tvinga kvinnor att föda barnet, och sedan behandla dem så? På vilket sätt är det att ta hand om kvinnor?
Religionen genomsyrar
Ali Traynor anser att katolska kyrkans starka ställning är en stor orsak till dagens situation.
– Konstitutionen är skriven med katolska kyrkans värderingar i bakgrunden. Det genomsyrar hela samhället, och påverkar starkt kvinnors situation. Det handlar inte bara om abortfrågan, säger hon.
Hon berättar också att det är dyrt med sjukhusbesök. Och går du till en läkare för att kolla upp dig, och läkaren misstänker att du överväger abort – då kan du bli anmäld.
– Kvinnor som borde gå till läkaren vågar inte. Om du därefter ska lägga pengar på en flygresa till England och bekosta ett ingrepp där – då har du inte råd med ett läkarbesök innan, ett besök där du dessutom riskerar att bli anmäld, säger hon.
Ja-sidan i folkomröstningen vill alltså ta bort tillägget och tillåta abort. Nej-sidan vill ha kvar tillägget och är emot abort. Retoriken de båda lägren emellan är bitvis hätsk. Demonstranter från nej-sidan har till exempel ställt sig utanför sjukhusingångar och hållit upp enorma plakat på aborterade foster och menar att abort är att likställa med mord.
Ja-sidan menar att dagens lag är ett hot mot kvinnors liv och hälsa. Men framför allt handlar det om rättigheter.
– Det handlar om att det är kvinnan som har rätten att bestämma över sin egen kropp, säger Ali Traynor.
”Viktigt att åka hem”
Många av Irlands unga medborgare bor utomlands, och en kampanj kallad #hometovote har dragits igång för att få dem att åka hem och rösta. Ali Traynor har också arbetat för att sprida information om folkomröstningen. På Irlands nationaldag, St Patricks Day den 17 mars, informerade hon om folkomröstningen på Järntorget och på irländska pubar.
– Bland de unga som flyttat utomlands finns en stor del som skulle rösta ja. Därför är det så viktigt att få dem att faktiskt åka hem och rösta, säger hon.
Att hon lämnade Irland hade på sätt och vis att göra med en annan folkomröstning. För tre år sedan röstade irländarna för samkönade äktenskap.
– Men det var inte med stor marginal, bara drygt 60 procent röstade ja. Och jag blev så trött på retoriken från nej-sidan, jag kände att jag bara… behövde komma bort därifrån.
Ali Traynor tror på seger för ja-sidan. Och opinionsundersökningar pekar också åt det hållet.
Den senaste opinionsundersökningen visade 44 procent för ja, 32 procent för nej. Men en stor grupp hade fortfarande inte bestämt sig.
– Varje röst är viktig. Det är därför jag måste åka hem, säger Ali Traynor.
Ylva Bowes
