Kartläggningen visar att det finns halter av exempelvis kvicksilver, bly, koppar, zink och cancerogena kolväten (PAH) som överstiger normerna. Nästa steg är att ta reda på varifrån föroreningarna kommer.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Släpper Ruttnerhämtaren

Kretslopp och vattens laboratorieingenjör Inga-Lill Larsson släpper ner Ruttnerhämtaren i Säveån från Kodammsbron. Klockan är nio på morgonen och det är nio grader i vattnet och sex grader i luften. Efter hämtaren släpper hon ner en liten vikt som får cylinderns lock att slå igen och fånga lite av åns vatten som hon kan hala upp till vägbanan. Med hjälp av en liten gummislang fyller Inga-Lill Larsson totalt 16 flaskor i olika storlekar. Fyra av dem kommer hon och kollegorna analysera själva, medan resten skickas till ett annat laboratorium för ytterligare tester.

Kommunen kommer exempelvis titta på hur mycket kväve och fosfor som finns i vattnet och analysera mängden bakterier. Men även kontrollera parametrar som vattnets grumlighet, pH och ledningsförmåga, för att få en fingervisning om salthalten.

Innan Inga-Lill packar undan proverna i en av de gröna väskorna i bakluckan för att åka vidare till nästa stopp, Kvillebäcken, så lägger hon ner ett antal kylklampar för att vattenproverna ska hålla sig relativt opåverkade tills de når labbet. Just Kville har kommunen extra fokus på eftersom bäcken omges av flera industrier och stora trafikleder och Miljöförvaltningen vill använda den som ett pilotområde för att hitta åtgärder för att rena dagvatten.

Efter Kville väntar Osbäcken i Torslanda och ytterligare en mätplats i Färjenäs, precis under Älvsborgsbron.

Planerar göra fyra olika turer

Kretslopp och Vatten kommer att åka ut fyra gånger i höst och lika många gånger under våren till totalt 14 olika platser i Göteborg. Det är både centrala platser som Fattighusån och Haga å, men även lite längre ut från stadskärnan som Torslanda.

Förvaltningen tar till vardags prover varje vecka på vissa ställen och varje månad på andra, samtidigt som speciella stationer mäter olika värden kontinuerligt, exempelvis vid färskvattenintaget i Göta älv som förser Göteborg med dricksvatten.

– Vi har koll på älven hela vägen upp till Vänern i Vänersborg, säger Inga-Lill Larsson.

Men just de här proverna är utöver de vanliga testerna och resultatet kommer att presenteras i den rapport som beställts av Miljö- och klimatnämnden som ska identifiera ämnenas källor. Nämnden har också avsatt tre miljoner kronor i budgeten.

Inte hunnit analysera

Enligt miljöinspektör Lars Swanson, som gjort sammanställningen av tidigare mätvärden, så har Miljöförvaltningen inte ännu hunnit analysera all data för att utröna hur farliga halter det rör sig om. Men på Kretslopp och vatten har Helén Galfi, dagvatteningenjör på Kretslopp och vatten, och hennes kollegor gjort ett antal beräkningar.

– Just nu har vi bara modellerade halter att jämföra med våra riktlinjer för utsläpp, för att kunna säga nånting mer om hur olika vattendrag egentligen mår har vi startat upp detta kontrollprogram för att samla in mer data, så det tar tid innan vi har tillräcklig med data som vi kan jämföra våra modeller med.

Påverkar livet

Vattendragen används till rekreation, som fiske och bad, av göteborgarna. När det gäller dricksvattnet, som tas från Göta älv, så filtreras och behandlas det innan det skickas ut i ledningarna. Vilka konsekvenser det blir av föroreningarna beror på vilket ämne som har höga halter, men exempelvis mycket kväve och fosfor kan leda till övergödning och förändrad vattenmiljö, medan tungmetaller kan vara direkt giftiga för vattenlevande varelser.

– Enligt modellering Göta älv har bara problem med högre kvävehalter, medan Göta älvs biflöden har problem även med fosfor och kopparhalter, det innebär ingen hälsorisk i sig men är ett problem för övergödning och vattenmiljön, förklarar Helén Galfi.

Hon tillägger:

– När det gäller badvatten om man skulle bada i älven till exempel måste man se till att mikrobiologiska parametrarna är inte för höga, man mäter indikatorbakterierna i vatten, vi har på gång fler utredningar i älven och mer resultat kommer ut senare om detta.

Föroreningarna kan komma med dagvattnet från exempelvis från trafik, industrier eller läckande byggnader.

– Det finns väldigt många gamla industriområden, där man har dumpat rätt så friskt innan man blev miljömedveten. Var man än gräver i Göteborg så kommer man på föroreningar, säger Lars Swanson.

Kunskap för framtiden

Tanken är att de nya proverna ska ge en hänvisning om hur kommunen ska hantera föroreningarna i framtiden, om de ska följa upp eller kräva eller ta åtgärder.

– Det är en avvägningsfråga om man ska ta upp det. Den jättekostnaden det blir ska vägas mot riskerna att det ska hända någonting. Ibland tar man beslutet att det bästa är att det får ligga kvar, om riskerna för spridning är minimala, säger Lars Swanson.

Det handlar om vad det är för halter, det vill säga om EU:s regler kräver en direkt åtgärd, men också var föroreningarna befinner sig.

– Om det finns sediment så kan de ligga och småläcka. Det kan ligga rätt så still, men ska man börja bygga eller köra större båtar och börjar muddra, eller miljöförändringar göra att ett flöde plötsligt blir mycket större då kan det röras upp. Då blir det som en liten bomb som kan brisera, säger Lars Swanson.