Jag läser Dagens ETC och ETC och tycker ni har väldigt mycket bra material. Men jag saknar ofta ett varför? Här är ett enkelt exempel: Varför vill S stödja privatägda vårdföretag? Och vad är det som hindrar den vändning från partiet som opinionen redan gjort? För varje nyhet ni publicerar kring problemen med de privata vård- och omsorgsföretagen blir frågan bara större. Men det finns inget svar. Eller har du det?
Inga Nilsson

Jag jobbar faktiskt på en större artikel om hur reformismen stoppades inom S. Men den bygger på min syn på S som statsbärande parti där olika intressen alltid slagits om makten och inriktningen. Det skiljer ett ”statsbärande” parti från ett rent intresseparti som försöker påverka en riktning genom att tvinga andra krafter till att agera. Problemet uppstår när det statsbärande partiet tar över makten från det ideologiska intresse-partiet och det menar jag skedde inom S på 80-talet.

Privata vinstdrivande företag inom vård, skola och omsorg är en del i systemskiftet som gjordes på 90-talet. Det skedde efter stora avregleringar av marknader och det offentligas roll på 80-talet. Det skedde också efter att kommunal verksamhet bolagiserats och därefter kunde jämställas med annan bolagsverksamhet. Varför ska då bara en kommun få äga och driva ett dagis? Och så rullade det på.

Den här förändringen inom S handlar om att en fraktion vann över en annan. Ofta utan stora strider, det handlar om en förändring där kongresser och program faktiskt inte ändrades särskilt mycket. Bara tolkningen. Och framförallt anpassades politiken till en alltmer aggressiv och stark borgerlighet. 

S svängde i välfärdsfrågan för att man ville hantera den nya borgerlighetens ”frihetsparoller” och den mest framstående kraften för det här var Miljöpartiet. (Idag har MP bett om ursäkt för några av avregerlingsbesluten från då.) S skapade vågen av privata bolag inom vård, skola och omsorg som en eftergift för en borgerlig offensiv. 

När nu de privata välfärdsföretagen havererat opinionsmässigt har man kvar ett praktiskt problem. (Som inte heller V kan hantera riktigt). Ska man återkommunalisera och förstatliga de privata koncernerna? (Vilket bland annat är ett brott mot EU-regler).

Eller ska man reglera så ingen vill driva privat omsorg genom att göra det omöjligt att göra vinst? Eller ska man bara reglera bort de värsta vinstjaktsbovarna? 

S-ledningen är pressad eftersom borgerligheten (utom centern) talar precis som S i frågan. Anders Borg är mycket hård mot ”riskkapitalbolag” till exempel. Men ingen förklarar vad ett ”icke-riskkapitalbolag” är för något. Min tolkning är att S-ledningen försöker kryssa mellan en överdriven rädsla att bli anklagade för ”betongsosseri” (där borgerlig propaganda kan framställa krav på förbud på vinster till detsamma som förbud mot olika typer av verksamhet) och en intern fraktion som anser att privat verksamhet är en framtidsmodell och där statens ägande och drift ska minska. Ledningarna runt S-företagen är inte speciellt radikala i företagsfrågor. Och de är väldigt starka inom rörelsen.

Jag vet inte om det svarar på frågan varför. Men kanske ger en tanke att fundera kring.