När jag började arbeta efter mina studier till socionom tog det flera år innan jag bestämde mig för att bli medlem i ett fackförbund. Jag såg inte syftet. Det som gjorde att jag ändrade mig var bland annat tiden jag arbetade i England. Ett av företagen jag arbetade för använde sig av principen först till kvarn. Det var ont om uppdrag och för att ha en chans att få arbete var vi tvungna att sälla oss i kö redan klockan fyra på morgonen. För mig var det inte ett problem – jag var ung och ville uppleva världen. Arbetssituationen var inte min vardag och jag var inte beroende av pengarna för att klara mig. För andra var arbetet och pengarna avgörande.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det här är cirka tio år sedan, men nu ser vi en liknande utveckling i Sverige. Det har inom framförallt den privata sektorn blivit allt vanligare med bemanningsföretag, osäkra och korta anställningar och nu plattformsföretag. Plattformsföretagen ser ofta de som utför arbetet åt dem som egenföretagare istället för anställda och i dagsläget regleras inte plattformsföretagens köp av tjänster av kollektivavtal. De kan därför komma undan med att ge de som utför tjänsterna väldigt låg ersättning och dåliga villkor. De kringgår även de lagkrav som gäller arbetsgivare. Förutom låg ersättning handlar det även om en avsaknad av arbetsskadeförsäkringar, inbetalningar till sociala avgifter, pension med mera.
Plattformsekonomi kallas ibland även för delningsekonomi. Tanken med delningsekonomi är på många sätt positiv. Den erbjuder en plattform för att dela med sig av varor och tjänster och digitaliseringen bidrar till att fler personer kan nås. Problemet uppstår när en del av arbetsmarknaden saknar reglerade arbetsvillkor.
En av grundidéerna med fackföreningsrörelsen är att vi genom att gå samman kan förhandla fram löner och villkor som är bättre än de vi hade kunnat förhandla till oss var och en för sig. Tanken är att arbetsgivaren inte ska kunna ställa oss mot varandra och välja att anställa den som accepterar att utföra arbetsuppgiften för lägst lön eller enligt sämst villkor. Det är också därför som kollektivavtalen omfattar alla anställda hos en arbetsgivare oavsett om du är medlem i ett fackförbund eller inte. Detta innebär att när arbetsmarknaden förändras måste vi hänga med och arbeta för att kollektivavtalen ska fortsätta att vara relevanta och att normen på den svenska arbetsmarknaden ska vara goda arbetsvillkor.
"De kan därför komma undan med att ge de som utför tjänsterna väldigt låg ersättning och dåliga villkor. De kringgår även de lagkrav som gäller arbetsgivare.
Vi i Vision Göteborg organiserar anställda i Göteborgs Stad. Vi har inte på samma sätt som anställda i den privata sektorn påverkats av den här utvecklingen men vi kan se tendenser även inom kommunen.
Det vi kan påverka lokalt är att arbeta för att Göteborgs Stad som arbetsgivare ska använda sig av i huvudsak egen personal och erbjuda tillsvidareanställning. Konsulter kan vara bra för kortare uppdrag men bör inte vara en långsiktig lösning.
En annan viktig fråga för oss är att Göteborgs Stad ska använda sin konsumentmakt och i alla upphandlingar ställa krav på kollektivavtal. Dåliga villkor ska inte vara ett sätt att hålla nere priset.
Det här är varken den första eller sista utmaningen som fackföreningsrörelsen kommer ställas inför. Utveckling är positivt – människor har alltid velat och kommer alltid vilja förändra och förbättra olika system. Tillsammans kan fack och arbetsgivare skapa framtidens arbetsliv och framtidens kollektivavtal.
