Läs också: Fyra röster om vänsterns kris
23 procent. Det är Socialdemokraternas senaste skräcksiffror. Opinionsmätningen från Expressen/Demoskop kom i början av februari och stödet är historiskt lågt. Tidigare fann en del missnöjda S-sympatisörer nytt hem i Vänsterpartiet, inte minst under Gudrun Schymans tid på 90-talet. Nu går väljarna hellre högerut till Moderaterna och Sverigedemokraterna. S är inte ens det största partiet bland LO-medlemmar längre. Undersökningar pekar på ett 40-procentigt stöd.
– Går man tillbaka till 60-talet vad det 70-80 procent som röstade på dem. Det är något nytt att förankringen är så pass låg i LO. Både det och att man inte går till Vänsterpartiet är märkbart i nuvarande läge, säger Lars Ekdahl, professor i historia vid Södertörns högskola och specialiserad på svensk arbetarrörelse.
De väljare som S tappar till SD är i hög utsträckning arbetarklass och LO-medlemmar.
Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att de inte känner att Socialdemokratin representerar dem längre.
– Det handlar delvis om en önskan om en annan politik som betonar nationella, traditionella lösningar och lite grand blickar bakåt mot ett välfärdssamhälle som uppfattas som mer robust än dagens globaliserade värld, säger Marie Demker.
Partilojaliteten borta
Enligt en ny rapport från Göteborgs universitet var väljarna i förra valet mer rörliga än någonsin. Den gamla partilojaliteten är borta sedan länge och det gynnar inte Socialdemokraterna vars styrka en gång var bilden som ett statsbärande parti.
– Den bilden har skakats om i grunden, dels på grund av åtta år med alliansregeringen och dels på grund av den första turbulenta tiden av mandatperioden. Då tittar många på ett annat stort parti som kan garantera stabilitet och Fredrik Reinfeldts regering förknippas med det, särskilt under deras första mandatperiod, säger Marie Demker.
Lars Ekdahl säger att det är svårt att veta varför V inte lyckas locka de som överger socialdemokratin. Han tror att en orsak kan vara att partiet är en del av regeringsunderlaget och att missnöjet med regeringen därmed spiller över på dem.
– Samtidigt tror jag också att Vänsterpartiet är otydligt med vad det står för. Det var en period på 1990-talet då man i hög grad kunde se det som att de förde en traditionell socialdemokratisk politik. I dag tycker jag det är svårt att se vad de egentligen står för, säger Lars Ekdahl.
Lockar inte socialdemokrater
Med sin blandning av traditionskramande och välfärdsvurmande har SD numera lyckats bli det naturliga alternativet för många gamla S-väljare.
– Vänsterpartiet betonar numera många andra frågor, till exempel feminism och multikulturalism. Vi har fått en ny dimension i svensk politik som handlar mer om globalism och individualistiska värden än om traditionella frågor som välfärd, säger Marie Demker.
Hon menar att Feministiskt initiativ, som haft runt två procent i opinionsstöd sedan valet, tydligt representerar den nya dimensionen och att den samlade vänsterrörelsen kan både gynnas och missgynnas av Fi.
– Fi representerar tydligt den frihetliga positionen inom vänstern och är mera i takt med de nya värdena som nu seglar upp. Samtidigt, som alltid, så gynnar splittring aldrig en rörelse. Det är alltid mer effektivt om man kan hitta allianser, säger Marie Demker.
Varken S eller V lyckades särskilt bra med att slå mynt av den breda solidaritetsrörelse som flammade upp förra året i samband med flyktingkrisen. Lars Ekdahl jämför med 1960-talet då S misslyckades med att mobilisera den radikaliserade ungdomsgenerationen.
– Skillnaden är att S i dag inte har råd med sådant om de vill överleva. Det tror jag långsiktigt är förödande både för partiet och i viss utsträckning för fackföreningsrörelsen. Tidigare sa man inom arbetarrörelsen att man var en samhällskritisk rörelse men i dag får man intryck av att mycket av detta gått förlorat.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Läs också: Fyra röster om vänsterns kris
Krisen i siffror
50,1 procent fick Socialdemokraterna i valet 1968 vilket är det näst bästa resultatet någonsin. Sedan dess har partiet backat i nio av 14 val. Tappet mellan 2002 och 2014 är nio procent.
24,2 procent av LO:s medlemmar svarade att de skulle rösta på SD i SCB:s partisympatimätning i november 2015. Stödet för S låg på 41,6 procent. Bland manliga LO-medlemmar är SD numera största parti.
12 procent fick Vänsterpartiet i valet 1998, under Gudrun Schymans storhetstid. Det är det klart bästa resultatet någonsin. Bara valet 1944 kommer i närheten. Då fick V 10,3 procent.
5,7 procent fick Vänsterpartiet i valet 2014. Det är mer normala nivåer för partiet som pendlat mellan 4,5 och runt sex procent ända sedan valet 1970, undantaget valen 1998 och 2002.
