På den internationella kvinnodagen i år presenterade den isländska regeringen ett förslag om att lagstifta om jämställda löner.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Social- och jämlikhetsminister Thorsteinn Viglundsson menade att det var dags att göra någonting radikalt åt att de stora löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
Förslaget väntas gå igenom under våren och börja gälla från och med 2018.
Lagen innebär att alla arbetsgivare med minst 25 anställda kommer behöva en certifiering som visar att de betalar lika löner för lika arbete oberoende av kön. Den är ett resultat av ett samarbete mellan fackförbund, arbetsgivarorganisationer och regeringen.
Maríanna Traustadóttir, konsulent vid isländska LO, har varit med i arbetet sedan starten och hon tycker att det unika med förslaget är att politikerna och arbetsmarknadens parter har varit överens.
– Vår social- och jämställdhetsminister Thorsteinn Víglundsson sa redan i valkampanjen att han skulle kämpa för jämställda löner. Han var generaldirektör för den isländska arbetsgivarföreningen tidigare så han kände till arbetsmarknadens behov. Vi har haft ett nära samarbete hela vägen, säger Maríanna Traustadóttir.
Störst skillnader
Island är det nordiska land med störst löneskillnader mellan män och kvinnor. Det har varit uppe för diskussion många gånger och redan 1975 strejkade 90 procent av de arbetande kvinnorna för jämställda löner. Med den nya lagstiftningen hoppas man att lönegapet mellan könen ska vara helt försvunnet år 2022.
I Sverige har kvinnor 87 procent av mäns lön och om löneutvecklingen fortsätter i samma takt kommer det ta över 80 år innan lönerna är jämställda. För att snabba på utvecklingen tycker Annelie Nordström, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Feministiskt initiativ och tidigare ordförande för Kommunal, att Sverige borde följa Islands exempel.
– Utvecklingen mot jämställda löner har stått väldigt stilla de sista årtiondena.
Därför är det dags att göra någonting utöver det vi gör nu. Antingen göra en engångssatsning eller förändra hela systemet, säger hon.
Hon tror att det isländska lagförslaget kommer att fungera för att få bort löneskillnaderna mellan män och kvinnor som gör likvärdigt arbete. Däremot kommer problemet med att kvinnodominerade jobb värderas lägre fortfarande att finnas kvar.
– Lagstiftningen visar att den isländska regeringen tycker att det är en viktig fråga. Men man kommer inte åt det stora problemet som är att branscher värderas olika, säger hon.
Svensk lag fungerar dåligt
Sverige har redan en diskrimineringslag som innebär att alla arbetsgivare årligen måste göra en lönekartläggning för att upptäcka och åtgärda oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. S-kvinnors förbundsordförande Carina Ohlsson är osäker på om det är tillräckligt eller om man borde följa Islands exempel med lagstiftning.
– Egentligen är ju lönediskriminering förbjudet i Sverige men många kommer undan med det. Därför måste vi börja med att se till att den befintliga lagstiftningen följs, säger hon.
Sedan den första jämställdhetslagen infördes på 80-talet har bara tio fall av lönediskriminering avgjorts i Arbetsdomstolen. I sin doktorsavhandling konstaterar den före detta jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus att problemet inte är att Sverige saknas en diskrimineringslag utan att den inte används.
Hot mot svenska modellen?
Carina Ohlsson tycker det ska bli intressant att följa utvecklingen på Island för att se om det skulle vara ett alternativ för Sverige att göra någonting liknande här. Men hon tror att det skulle vara svårt att driva igenom en lagstiftning på området eftersom det traditionellt sett är arbetsmarknadens parter som förhandlar om löner.
Ett vanligt motargument är just att löner ska förhandlas fram mellan facken och arbetsgivarna utan statligt inflytande. Om politikerna petade för mycket i lönerna skulle det kunna ses som ett hot mot den svenska modellen.
Samtidigt finns flera exempel på politiker som reglerat löner eller föreslagit regleringar. Ett exempel är regeringens satsning på lärarlöner, ett annat är Liberalernas vårbudgetförslag att 1,3 miljarder kronor ska öronmärkas för att höja polislönerna.
– Vissa tycker inte att politiker ska lägga sig i lönebildningen. Men det gör man ju redan i och med att Medlingsinstitutet finns, säger Annelie Nordström.
Som ordförande på Kommunal arbetade hon hårt för att få upp kvinnors löner. Hon vill inte avskaffa den svenska modellen men tycker att det är hög tid att modernisera och komplettera den. Om regeringen kallar sig feministisk borde de enligt henne ge i uppdrag åt Medlingsinstitutet – myndigheten som ansvarar för en väl fungerande lönebildning – att se till att löneskillnaderna mellan män och kvinnor utplånas.
Motstånd även på Island
Maríanna Traustadóttir på isländska LO säger att den diskussionen om hur mycket staten skulle lägga sig i lönebildningen fanns på Island också. När de för tio år sedan började ta fram en standard för rättvisa löner var många politiker skeptiska. De fick ändå lov att genomföra ett pilotprojekt och resultatet visade att det fungerade.
– Vissa konservativa politiker här tycker att staten inte ska sätta press på företagen utan att marknaden ska styra. Men jag är inte orolig för lagförslaget kommer gå igenom, säger hon.
Under våren kommer regeringen att samla in synpunkter på lagförslaget och innan sommaren hoppas de att det ska röstas igenom. I så fall börjar lagen att gälla från och med 1 januari 2018.
– Men bara för att vi har en lag innebär det inte att vårt arbete är färdigt. Det är egentligen nu det börjar, säger Maríanna Traustadóttir.
