Sedan alliansen tog över makten i Stockholms läns landsting efter valet 2006 har kostnaden för vården skjutit i höjden. Stockholms invånare tvingas betala 17 procent mer per person för vården i jämförelse med Östergötland, som har landets billigaste vård. Men utan att vården för den skull är bättre, visar statistik från SKL. Den svenska genomsnittskostnaden för vård per invånare är 23 027 kronor, i Stockholm ligger summan på 25 233 kronor. Den största anledningen till den ökade kostnaden är införandet av vårdvalet, enligt oppositionen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Kostnaderna har ökat med 104 procent
Vårdvalet innebär att patienter själva får välja vårdgivare på en konkurrensutsatt marknad. I dag gäller det 38 olika vårdområden, men alliansen har som mål att de allra flesta vårdområden ska undergå vårdval.
En granskning som SVD gjorde i maj visar att kostnaden för vårdvalen ökar betydligt snabbare än kostnaden för övrig vård, och att vårdvalen i dag kostar 11 miljarder av en total kostnad för vård i Stockholm på 65 miljarder. Ett av de områden som har ökat mest är hudsjukvården där kostnaderna ökade med 104 procent mellan 2012 och 2014, enligt SVD:s undersökning. Det kan jämföras med vård som inte har utsatts för vårdval som har ökat med ungefär 10 procent.
En som är mycket kritisk till den politik som Alliansen har fört de senaste två mandatperioderna är Erika Ullberg, oppositionslandstingsråd för Socialdemokraterna.
– Det är en ideologisk och ekonomiskt ansvarslös politik som alliansen har bedrivit i tio år nu. Den har inneburit långtgående privatiseringar, vilket har gett oss uppstyckade vårdköer och skenande kostnader, säger hon.
Uppstyckad vårdkedja
En av följderna av vårdvalet är just att vårdkedjorna har styckats upp. Det betyder att en typ av vård som kan ses som en helhet har delats upp på olika områden – och personer i behov av vård tvingas välja utförare i varje steg. Ett exempel på hur de uppstyckade vårdkedjorna fungerar i praktiken är förlossningsvården, där fyra områden kräver specifika val av brukarna – mödravårdscentral, ultraljudsmottagning, förlossning och gynekologi.
Erika Ullberg framhåller också exemplet med Åke Söderlind, 90 år, som under ett och ett halvt år träffat 66 olika läkare, som uppmärksammades av DN i fjol.
– Vårdvalet är dåligt för patienterna och extra dåligt för äldre och multisjuka. I stället för att vårdens olika delar samarbetar så konkurrerar de med varandra och patienterna hamnar i kläm, säger Ullberg.
Nästa område att utsättas för vårdval är just geriatriken – vården av äldre – en reform som planeras att genomföras nästa år. Det är ett väldigt stort vårdområde, och den närstående privatiseringen oroar Ullberg.
– Det kommer att öka problemen i vården för de äldre, som redan i dag är de som lider mest av vårdvalet. Vi vill stoppa den reformen som ett första steg mot en bättre vård.
Läs vidare på nästa sida: Valfrihetsreform
Utöver de uppstyckade vårdkedjorna så är en annan anledning till de ökade kostnaderna att klinikerna får betalt per behandling, i stället för per frisk patient. Det betyder att desto fler besök en klinik lyckas få desto mer tjänar de. Det skapar incitament för vårdgivarna att boka in fler träffar i stället för att försöka lösa sjukdomen så fort som möjligt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Alliansens företrädare menar att det är en valfrihetsreform, som ger brukarna möjlighet att välja vem som ska utföra vården. Erika Ullberg menar att det är en falsk valfrihet som målas upp.
– Det är inte valfriheten att få bästa möjliga kontinuitet i läkarkontakten eller att pengarna går till att korta köerna som ges av vårdvalet. Snarare är det valfrihet för företagen som har skapats. Vi vill i stället satsa på fler vårdcentraler och närakuter där patienterna snabbt kan få den vård de behöver.
ETC Stockholm har kontaktat alliansen om vårdvalet, och Marie Ljungberg Schött (M) svarar i ett mejl att de kommer att se över ersättningssystemen för vårdvalet och att uppföljning och revidering sker löpande.
Köerna har kortats
– Vårdvalet syftar till att vård ska ges närmare patienterna och avancerad sjukvård ska även kunna ges i hemmet. Det är därför viktigt med tydliga regelverk som efterföljs så att rätt patient hamnar på rätt nivå, skriver hon.
Hon menar vidare att det inte stämmer att vårdvalet är en ideologisk fråga, utan att vid alliansens makttillträde 2006 fanns långa köer till vården, och att vårdvalet har kortat dessa.
– Vårdvalet ska fortsätta att utvecklas och finnas inom de vårdområden där det är lämpligt. Vårdgivarna i sin tur ska erbjudas villkor som säkrar långsiktighet och ansvarstagande och möjliggör samarbeten inom nätverkssjukvården.
