– Det är väldigt ansträngt för dem som ingår i avtalet. Du kan bli beordrad att jobba fyra nattpass per vecka, där varje pass i realitet är på 13–14 timmar inklusive rapporteringstid. Att ha det så funkar en kortare period, men krislägesavtalet är inte utformat för en pandemi som sannolikt kommer pågå i månader, säger Mitua Mehra, biträdande överläkare på Karolinska i Huddinge, och skyddsombud för Läkarförbundet.
Vårdförbundets bild är densamma – krislägesavtal fungerar, men inte en lång period.
– Ska våra medlemmar orka jobba och inte själva bli sjuka kan inte det här pågå hur länge som helst. Många börjar bli trötta nu, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.
”Måste få en paus”
Men även på arbetsplatser där krislägesavtalet inte har aktiverats är arbetssituationen pressad. Många beordras in på extrapass, övertider är mer regel än undantag. Det gör att semester och återhämtning är särskilt viktig i år, menar Sineva Ribeiro.
– De som jobbar nu under de här tuffa förhållandena måste få en paus, de måste få vara lediga med sina nära och kära. Vi vet inte hur länge det här kommer pågå, men vi vet att det blir en hård belastning på vården även i höst, när mycket av den vård som nu ställts in kommer behöva utföras, säger hon.
Även om den svenska sjukvården inte är van vid en pandemi tycker hon att arbetsgivarna borde kunna planera för hur bemanningen ska lösas i sommar.
– Redan i februari visste vi vad som var på gång. Signaler från omvärlden pekade ju också på hur lång tid det här skulle ta, att det här inte är något som kräver en extra insats av vården under bara några veckor. Arbetsgivaren borde redan då ha planerat för sommaren.
Planering uppskjuten
Men många av regionerna säger att de har fått avvakta sommarplaneringen eftersom det är osäkert hur pandemin utvecklas. Från arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, är lösningen att semesterperioden ska förlängas. De har föreslagit att semester ska kunna läggas i oktober, eller till och med i december. Men det har såväl Kommunal som Vårdförbundet och Läkarförbundet sagt nej till. Nu handlar förhandlingarna istället om att utöka till och med september. Oavsett om det blir så eller inte så har sjukvården en svår uppgift framför sig – det återstår bara en dryg månad till att sommarperioden är här. Då måste semestrarna vara lagda, och tillräckligt med personal finnas på plats. Men samtliga sjukhus som Dagens ETC varit i kontakt med ger samma svar: sommarplaneringen är inte klar.
– På grund av covid-19 och att ingen vet exakt hur pandemin kommer att utveckla sig är sommaren i år svårare att planera för än vanligt. Våra medarbetare behöver återhämtning samtidigt som vi behöver beredskap för att kunna vårda alla patienter som behöver vård, säger Berit Roos-Holmquist, HR-chef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Även på Karolinska har det varit svårt att planera. Där är beskedet att en plan för sommaren tidigast finns på plats i början av maj. I Region Sörmland dröjer det också, något som oroar Lena Lindh, ordförande för Vårdförbundet Sörmland.
– Snart är sommaren här, många börjar bli slut och hade behövt veta att de i alla fall snart får vara lite lediga. Med tanke på att det brukar vara svårt att bemanna under sommaren i vanliga fall, och vårdbehovet nu är så mycket större, så är det så klart oroande hur det ska bli i år, säger hon.
