I oktober förra året krävde Jabar Amin (MP) och Annika Lillemets (MP) i en motion att avtalet återkallas.
– Det har varit en demokratiskt undermålig process ända från början. Det saknas också en säkerhetspolitisk analys, vilket vi måste ha för att fatta beslut om den här jätteviktiga säkerhetspolitiska frågan, säger Annika Lillemets.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Ingen inspektionsrätt
En avgörande fråga för kritikerna är att det måste finnas garantier för att kärnvapen inte tas in på svenskt territorium. Som avtalet ser ut nu saknar Sverige inspektionsrätt när det gäller att kontrollera den saken.
– Vi har ingen möjlighet att kolla det. Det är allvarligt, säger Annika Lillemets.
Ditt partis officiella linje är att driva igenom avtalet. Hur kommer du att rösta?
– Jag vill inte gå in på det nu, men kommer att lämna besked innan omröstningen.
Även de tunga S-distrikten Göteborg och Skåne samt Stockholms arbetarekommun har tagit ställning emot avtalet. Det kritiseras också av organisationer som Svenska Freds och aktionsgruppen Nej till Nato. Den senare kommer på lördag att hålla en protestmanifestation på Sergels torg.
Maj-Britt Theorin, tidigare riksdagsledamot för S, är en av talarna. Hon menar att avtalet både öppnar för att ta in kärnvapen i Sverige, och är ett steg mot ett Natomedlemskap. Dessutom riskerar det att göra Sverige till plattform även vid konflikter som inte rör landet.
– Nato tillåts operera på svenskt territorium vid kris, krig eller konflikt i Sverige eller i närområdet. Det innebär att man kan vilja ha svenskt territorium för att försvara Baltikum, säger hon.
Accepterar inte kärnvapen
Men Åsa Lindestam (S), vice ordförande i försvarsutskottet, är av annan åsikt.
– Vi vill inte ha kärnvapen hos oss och för att göra det ännu tydligare så har vi i texten skrivit med att vi inte kommer att acceptera kärnvapen. Det står tydligt i propositionen, säger hon.
Hon säger att den stora vinsten med avtalet är att det förenklar vid internationella samarbeten.
– I dagsläget får vi gå igenom vad de behöver vid varje enskilt tillfälle. Med ett värdlandsavtal vet vi det redan i förväg och har listor på vad vi ska tänka på, säger hon.
Värdlandsavtalet undertecknades den 4 september 2014, på initiativ av den borgerliga regeringen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Avtalet är ett ramavtal som ska underlätta Natoövningar i Sverige, men också att ge eller ta emot stöd från Nato vid händelse av krig eller kris.
Avtalet blir dock inte giltigt förrän riksdagen godkänner det. Ett antal lagar måste också ändras först.
De nya lagarna föreslås börja gälla 1 juli i år, då också avtalet ska träda i kraft.
Regeringens proposition gällande värdlandsavtalet kom den 22 mars i år.
Avtalet debatteras i riksdagen 25 maj. Omröstningen sker dagen därpå.
Socialdemokraterna
För värdlandsavtalet, men det finns splittringar i partiet.
Emot ett svenskt Natomedlemskap.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Miljöpartiet
Ställer sig bakom värdlandsavtalet i regeringen, men det finns splittringar i partiet.
Emot ett svenskt Natomedlemskap.
Vänsterpartiet
Vill bryta värdlandsavtalet.
Emot ett svenskt Natomedlemskap.
Kristdemokraterna
För värdlandsavtalet.
För ett svenskt Natomedlemskap.
Centerpartiet
För värdlandsavtalet.
Är sedan hösten 2015 för ett svenskt Natomedlemskap.
Liberalerna
För värdlandsavtalet.
För ett svenskt Natomedlemskap.
Moderaterna
För värdlandsavtalet.
För ett svenskt Natomedlemskap.
Sverigedemokraterna
Var tidigare för, men har nu svängt och vill bryta värdlandsavtalet.
Emot ett svenskt Natomedlemskap.
