Så kan vårdkrisen kan lösas – med högre löner

Läs också: "Fler skulle söka sig tillbaka till yrket"

Operationer skjuts upp, sjuksköterskor tvingas jobba dubbelpass efter dubbelpass. Personal saknas och totalt har omkring 5 000 vårdplatser hållits stängda. Så har sommaren i vårdkrisens Sverige sett ut.

Men problemet är inte att det saknas utbildad personal. Sverige har i dag 164 000 utbildade sjuksköterskor, men av dem har 45 000 lämnat yrket för att satsa på en annan karriär. Många, sammanlagt 23 715 stycken, har också skaffat norsk legitimation.

Grannlandet lockar med högre lön och en lugnare arbetssituation. I Sverige är medianlönen för en sjuksköterska 29 400 kronor. Den som istället väljer att arbeta på andra sidan gränsen kan tjäna upp till 100 000 kronor mer om året.

Dagens ETC har räknat på vad det skulle kosta att erbjuda alla de 164 000 utbildade sjuksköterskorna i landet en lön på 10 000 kronor mer i månaden. Vår uträkning visar att prislappen skulle landa på drygt 13,5 miljarder kronor om året.

Knappt 14 miljarder kronor för att lösa vårdkrisen. Vad säger du om en sådan satsning Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet?

– Det är klart att vi vill ha mer pengar till vården! Någonstans tror jag också att man kan omfördela inom vården för att få loss pengar. En av våra viktigaste frågor inom budgeten är att den nationella kompetensförsörjningen måste diskuteras. Den här frågan är en del av det hela.

”Skulle locka tillbaka många”

Dagens ETC:s uträkning bygger på att de 45 000 sjuksköterskorna som lämnat yrket av annan anledning än pension kan tänka sig att komma tillbaka, och att de som skaffat norsk legitimation återvänder till Sverige. Ann Johansson tror att en löneförhöjning på 10 000 skulle ha stor effekt när det gäller att locka tillbaka sjuksköterskor till den svenska vården.

– Jag tror att en lönesatsning naturligtvis skulle locka tillbaka många. Men man måste också titta på arbetsmiljön. Det är inte bara löner utan också möjligheten att utföra ett bra jobb som spelar roll, säger Ann Johansson.

Men hur mycket är drygt 13,5 miljarder kronor? För att sätta siffran i perspektiv kan nämnas att regeringen plockade hem 5,5 miljarder på att höja den omdiskuterade arbetsgivaravgiften för unga.

Siffran kan också jämföras med kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som förra året steg till en halv miljard kronor och ökade ytterligare med 70 procent till och med april i år. Vårdförbundets Ann Johansson tror att de skenande kostnaderna för hyrpersonal istället för en långsiktig satsning på tillsvidareanställd personal beror på att arbetsgivarna har svårt att se helheten.

– Respektive kommun eller landsting har inte den samlade bilden av hur det ser ut. SKL säger att det är landstingen och kommunerna som har bollen och staten pekar också utåt. Vi tror inte att man som liten kommun ensam kan se vad man behöver göra för att åtgärda den kompetensbrist vi faktiskt har, säger Ann Johansson.

Viktig fråga för väljarna

Vård och omsorg rankas av väljarna som en av de viktigaste valfrågorna, och vårdkrisen har varit en av de mest debatterade frågorna de senaste åren. Trots det händer väldigt lite. Ann Johansson tror att det delvis beror på att det handlar om en skattefinansierad verksamhet.

– Det är också en värderingsfråga, att jobbet inte är värderat utifrån den svårighetsgrad som yrket har. Det är problematiskt att det inte finns någon löneutveckling. Vi säger inte att alla ska ligga på topp från början, men du måste ha en löneutveckling för att vilja stanna i yrket, och din kompetensutveckling måste löna sig, säger hon.