Enligt siffror från branschorganisationen Svensk försäkring fortsätter antalet privata sjukvårdsförsäkringar att öka för varje år som går. 2018 hade inte mindre än 650 000 svenskar, eller 10 procent av landets vuxna befolkning, en sådan försäkring. De allra flesta som en arbetsplatsförmån. Detta innebär, något förenklat, att 10 procent av landets vuxna befolkning går förbi de gemensamma vårdköerna, för att få kvalificerad vård.
– Att efterfrågan är fortsatt stark visar att sjukvårdsförsäkringen är uppskattad av både arbetsgivare och arbetstagare, säger Eva Erlandsson, senior ekonom vid Svensk försäkring.
Ett hot mot universell välfärd
John Lapidus, som skrivit boken ”Vårdstölden – hur den privata välfärden tar från det gemensamma” och driver ett forskningsprojekt i ämnet vid Handelshögskolan i Göteborg, är mycket kritisk till utvecklingen. Han poängterar att de privata sjukvårdsförsäkringarna är ett problem om man vill bibehålla en gemensam och universell välfärd som tillfaller alla medborgare på lika villkor.
– Om man vill ha en mer uppdelad och ojämlik välfärd, enligt amerikansk modell, är inte de privata vårdförsäkringarna något problem. Men om man däremot vill behålla och utveckla vår svenska modell, finns det flera olika hot som uppstår till följd av de här försäkringarna, säger han.
Parallella sjukvårdssystem
Det första och kanske mest grundläggande problemet är enligt John Lapidus att det utvecklas parallella sjukvårdssystem – utifrån vilka olika medborgare ges olika ingångar in i vårdapparaten.
– Något som egentligen är ett brott mot hälso- och sjukvårdslagstiftningen, som slår fast att vård ske ges utifrån behov, ingenting annat. Som det är idag tar vårdgivarna i stället emot patienter från två olika håll. Försäkringspatienterna får vård på helt andra villkor. Våra politiker känner till det här, men väljer att se mellan fingrarna.
Urholkar skatteviljan
Ett annat problem som de privata sjukvårdsförsäkringarna skapar är att tilliten gentemot den gemensamma välfärden urholkas, framhåller John Lapidus.
– När man ser att ett parallellt sjukvårdssystem växer fram, som är mer effektivt, så är det klart att det skapar misstro gentemot det offentliga systemet.
De starkaste och mest livliga rösterna i samhällsdebatten om det offentliga och dess uppdrag gentemot allmänheten faller dessutom undan. Detta eftersom akademiker och välavlönade samhällstoppar inte ser samma behov av det gemensamt finansierade då de har sina privata vårdförsäkringar att falla tillbaka emot, vilka tillåter dem att gå före i patientkön när de gör sina sjukvårdsbesök och får sina behandlingar.
– För dem finns ingen kris i välfärden. De bryr sig inte om ifall det offentliga fungerar som det ska, eftersom de inte längre har något egenintresse av det. De blir ju tillgodosedda den vård de behöver ändå, konstaterar John Lapidus.
Utvecklingen riskerar alltså att skada beredvilligheten till att betala skatt för det allmänna vårdsystemet.
En annan välfärdsmodell
John Lapidus befarar att vi i Sverige rör oss mot en annan typ av välfärdsmodell än den vi vuxit upp med – mot en välfärdskonsumtion, alltså en välfärd man köper privat och som påminner mer om den amerikanska modellen än den traditionellt svenska skattefinansierade och mer jämlikt fördelade diton:
– En välfärdskonsumtion som enbart är tillgänglig för vissa samhällsgrupper.
Grunden till detta system med privata vårdförsäkringar lades redan under början av 90-talet, när man började privatisera välfärdstjänsterna, påpekar John Lapidus.
– Vinsterna i välfärden är förutsättningen för hela det här systemet. Detsamma gäller om man vill bromsa den här utvecklingen, då är det där man måste in och begränsa – i möjligheten till att dra vinst ur välfärdssektorn. Men jag ser ingen mobilisering alls i denna fråga idag. Jag ser ingen politisk kraft som längre slåss för detta. Det ser mörkt ut, åtminstone om man är oroad för en USA-liknande utveckling av det svenska välfärdssystemet.
Uppstår ett a och b-lag
Den sista utposten att fortfarande driva frågan om förbud mot vinster i den svenska välfärden är Vänsterpartiet. Karin Rågsjö (V) anser att de privata sjukvårdsförsäkringarna är ett jätteproblem.
– När de med privata försäkringar tillåts gå före i vårdkön delas människor upp i ett a och b-lag. Enligt en portalparagraf i hälso- och sjukvårdslagen ska inte detta vara möjligt, men ändå ser vi detta ske, säger hon.
Precis som John Lapidus lyfter Karin Rågsjö fram att
det är vinsterna i välfärden som är förutsättningen för de privata sjukvårdsförsäkringarna – och att det alltså är genom ett förbud mot vinster i välfärden som frågan måste angripas om man vill göra något åt framväxten av parallella och ojämlika sjukvårdssystem.
– Tyvärr är vi det enda riksdagsparti som driver frågan i dag. Det efter att Socialdemokraterna valt att ingå i Januariavtalet tillsammans med L och C.
