För att hålla sina budgetar gör Sahlgrenska och de andra sjukhusen sig av med personal. Bara det senaste året har Sahlgrenska universitetssjukhuset minskat sin personalstyrka med 174 nettoårsarbetare. Nu visar en ny rapport från Västra Götalandsregionen att personalbantningen inom sjukvården inte har gett så stor ekonomisk effekt. Under årets första fem månader har den totala personalkostnaden för Västra Götalandsregionen tvärtom ökat med 2,8 procent jämfört med samma period 2018.
Enligt regionens ekonomidirektör Joakim Björck finns inget rakt samband mellan personalkostnaderna och antalet nettoårsarbetare.
– Man kan ju gå ner i antalet nettoårsarbetare, men mixen av personalen kan ändras så att de som är dyrare är kvar. Personalkostnaderna styrs också av andra faktorer, som semester och övertidsuttag.
Nu måste sjukhusen intensifiera nedskärningarna för att klara budgeten för 2019. För Sahlgrenskas del handlar det om att göra sig av med ytterligare ett 90-tal personer. Totalt måste regionens sjukhus göra sig av med 650 anställda. Enligt Sahlgrenskas åtgärdsprogram är det främst läkare och chefer som måste bort.
Läkarna protesterar
Det senaste årets nedskärningar har inte varit populära hos personalen. När budgeten för 2019 klubbades protesterade 150 anställda utanför mötet. Under vintern skrev 600 läkare på ett upprop för att öka bemanningen. Shokoufeh Manouchehrpour, överläkare på Sahlgrenska och ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg, är inte nöjd med beskedet om att sjukhuset måste göra sig av med fler läkare
– Vi tycker att det antal som jobbar nu är nödvändiga. De går inte och rullar tummarna, säger hon.
Personalnedskärningarna under året har sammanfallit med att det varit extra mycket att göra på Sahlgrenska. Sjukhuset tar emot och behandlar fler patienter än beräknat. De patienter som får behandling är mer vårdtunga än under tidigare år. Därför menar Shokoufeh Manouchehrpour att det blir svårt att minska på personalstyrkan.
– Sahlgrenska har mycket högre produktion än det som är beställt. Det krävs mer folk än beräknat för att hålla igång produktionen, säger hon.
214 miljoner till hyrpersonal
För att klara produktionen måste sjukhusen hyra in personal. Under årets första fem månader hyrde regionens hälso- och sjukvård in personal för 214 miljoner kronor. Det motsvarar över 1,4 miljoner om dagen.
– Det är ganska mycket pengar, det håller jag med om. Nationellt har vi satt ett mål om att max två procent av personalkostnaderna ska vara inhyrd personal och vi ligger precis där omkring. Men det finns fortfarande potential att göra ytterligare besparingar och säga till förvaltningarna att hitta arbetskraft i egen regi i stället för att hyra in, säger Joakim Björck.
Sjukhusen har till årsskiftet på sig att göra sig av med tillräckligt många nettoårsarbetare. I höst görs en ny uppföljning. Joakim Björck har goda förhoppningar om att sjukhusen ska kunna sänka antalet anställda under året.
– De säger själva att de jobbar stenhårt med att komma ner till måltalen så jag har ingen annan anledning än att tro att de är på rätt väg.