”Vi kommer att fixa det”

Thorleif Rosander, vårdchef på Södersjukhusets intensivvårdsavdelning, menar ändå att beredskapen är förhållandevis god.

– Vi har ingen mer information att tillgå än alla andra om hur läget ser ut ute i Europa just nu, och självklart kommer vi inte att gå oskadda ur detta. Vi kan väl säga så här, att visst, vi är förberedda, men vi vill helst inte hamna där vi var i våras. Skulle vi ändå göra det, kommer vi att fixa det på något sätt.

En handlingsplan för en sådan situation finns redan framtagen, men sjukvårdpersonalen, som ännu inte hunnit återhämta sig efter krisläget i våras, är oerhört trött, framhåller han.

– Jag tror inte det går att föreställa sig hur illa det var om man inte var mitt uppe i det. Det var en oändlig mängd patienter som strömmade in och alla var otroligt dåliga. Samtidigt var det en sjukdom som vi inte hade mött innan och som vi därmed inte visste hur vi skulle hantera. Det var en jättejobbig tid för alla, med all den oro som smittspridningen innebar och ovanpå det känslan av att inte räcka till.   

”Bättre överlevnadsgrad”      

Personalen fick prova sig fram och lära sig allt eftersom om hur covid-19-symptomen bäst skulle behandlas, förklarar Thorleif Rosander.

– Vi gjorde allt för att kunna hjälpa varje enskild patient, men vad saker hade för effekt fick vi lära oss allt eftersom. Det fanns också en oro för att material- och medicinlager inte skulle räcka till, men det gjorde de faktiskt.    

Sedan inledningen av coronapandemin har kunskapen utvecklats om hur symptomen ska behandlas, poängterar han.

– Överlevnadsgraden har blivit betydligt bättre än i början. Vi vet bättre idag vilken medikamentell behandling vi ska sätta in och vi sätter in den snabbare. De patienter vi får in nu är inte heller riktigt lika sjuka som de vi hade i våras. Vi vet inte riktigt vad det beror på, men vi tror det handlar om att man kommer in i ett tidigare skede.

Närvarande ledarskap

Hans egen roll som arbetsledare på intensivvårdsavdelningen – mitt under pågående viruspandemi – vilar till stor del i att understödja personalen i att finna motivationen så att de i sin tur ska finna orken till att kämpa vidare, menar Thorleif Rosander.

– Jag tror på ett ledarskap där man är en närvarande del i verksamheten. Det handlar bland annat om att skapa tillit mellan mig och personalen, att skapa verktyg för att kunna göra ett så bra jobb som möjligt samt att sätta in nödvändiga åtgärder så fort det bara går.

Har ni tillräckligt med personal och vårdplatser för att klara av situationen?

– Ska vi trappa upp ytterligare behöver vi mer personal och fler vårdplatser, men än så länge klarar vi av situationen med hjälp av omfördelningar och omflyttningar.

Vad har förändrats från i våras, vad har ni lärt er och tagit med er?

– Vi har fortfarande kvar de extra salarna, som vanligtvis är operationssalar, men det ser annorlunda ut inne på dem nu. Det har byggts upp mer välfungerande vårdplatser, där allt är standardiserat och varje sak har sin givna plats, vilket får våra arbetsrutiner att flyta på bättre. Det känns så klart väldigt bra, eftersom allt går ut på att ge så bra vård som möjligt. Det är vårt yrke, vår profession. Vi mår bra när vi känner att vi kan göra ett gott arbete, precis som alla andra, antar jag.          

Vad är du mest bekymrad över inför den andra coronatoppen?

– Jag känner mig helt trygg med min personal och litar på dem till hundra procent. Det jag är orolig för är om vi ska orka igen. Personalen här är väldigt påverkad av vad de gått igenom och från norr till söder i det här landet är vårdpersonalen utmattad. Alla mår inte bra helt enkelt.

Mellan mars till juni i år nästan halverades dödligheten bland sjukhusvårdade patienter med covid-19 – från 24,7 till 13.3 procent, räknat till 60 dagar efter diagnos. Det visar en ny studie från Linköpings universitetssjukhus.

För patienter som vårdats på IVA (intensivvårdsavdelning) minskade dödligheten från 36 till 20 procent under perioden, och för patienter som vårdats på vanlig vårdavdelning handlar det om en minskning från 22 till 12 procent.

Studien, som är landsomfattande, är en så kallad observations- och kohortstudie av samtliga patienter som vårdats på sjukhus i Sverige mellan 1 mars och 30 juni i år och som testat positivt för covid-19.

Vad den minskade dödligheten beror på har inte undersökts i studien, men Håkan Hanberger, professor och överläkare vid infektionskliniken på Linköpings universitetssjukhus och en av författarna bakom studien, tror att en viktig förklaring är att kunskapen om sjukdomen ökat och att vården därmed successivt blivit bättre.