Det mest populära är det snart hundra år gamla badet Skarpe Nord, som en solig sommardag kan locka över 300 bad- och solsugna kvinnor i alla åldrar. Här finns trädäck, gräsmattor, klippor och två bryggor med rejäla trappor.
Kommunen sköter toaletterna och duscharna som finns i det lilla huset, och bastun som byggdes 2013 drivs av föreningen Skarpa Kvinns. En som har hängt på Skarpe Nords nakenbad ända sen 70-talet är Marian Pelér.
– Sedan fyrtio år tillbaka är jag här varje dag på sommaren och minst en gång i veckan resten av året för att bada och träffa mina vänner. Här finns allt jag kan önska mig; socialt umgänge, gemenskap, lättillgänglig badbrygga, fräscha toaletter och så kan man sola och bada naken, säger Marian Pelér, som har vant sig av vid badkläder och numera tycker att det är krångligt att gå på andra bad där man inte får bada naken.
– Då ska man hålla på att ta av och på baddräkt, täcka sig med handduk när man byter om och ligga med blöta badkläder. Usch, sånt orkar jag inte med, jag tycker att det är mycket skönare och lättare att vara naken. Men en del som kommer hit är inte lika bekväma med att vara nakna som oss, de har bikini på sig eller solar toppless. Men jag tror att de kommer vänja sig med tiden och om tio år kommer de också bada nakna, säger Marian Pelér.
Slå hål på fördomar
Hon har skrivit boken ”Skarpe Nord – damernas oas” för att hon ville berätta för andra om badet och slå hål på fördomar som hon stött på om Skarpe Nord.
– En kvinna som jag pratade med sa att det är världens största skvallerställe och att man måste vara naken för att bli insläppt. Men det stämmer ju inte, alla kvinnor är välkomna här, med eller utan bikini. Det är gratis inträde, man får ligga precis var man vill, och här umgås vi och tar hand om varandra.
Tryggt rum
Till Skarpe Nords kvinnobad brukar också Åsa Johansson gå när hon är på semester i släktens sommarstuga i Varberg. Hon är en inbiten simmare som badar i hav och sjöar från april till oktober. Resten av året kallbadar hon vid något av de bastubad som finns i Stockholm där hon bor i vanliga fall. Ibland badar hon med bikini, men oftast naken.
– Jag har inga problem med badkläder, till exempel simtränar jag i pool flera gånger i veckan och då har jag självklart baddräkt. Men det är något visst med att bada naken. Dels är det ju ofta mycket lugnare på nakenbad än på vanliga bad, och dels ger det mig också en upphöjd känsla av njutning att bada och sola naken, säger Åsa Johansson.
Hon lyfter också fram det positiva med det avskilda och ofta trygga rum som ett kvinno-separatistiskt nakenbad eller kallbadhus kan utgöra.
– Det är inte så mycket fokus på kroppen som objekt, man får vara i sin kropp utan att den blir tittad på eller kommenterad. Alla slags kroppar får ta plats och det blir därför en motvikt till andra mer stereotypa eller normativa bilder av kroppar som finns i samhället, säger Åsa Johansson.
Precis som många andra kvinnor på Skarpe Nords nakenbad fortsätter hon att bada långt in på hösten och går sedan över till det traditionella vinterbadandet där man växlar bastubad och snabba dopp i minusgradigt vatten.
– Är det en riktigt kall och ruggig sommardag händer det att jag går till Varbergs kallbadhus istället för nakenbadet. Det är lite mer omslutande och man kan värma sig i bastun mellan baden, berättar Åsa Johansson.
Alla lika inför nakenheten
Traditionen med kalla och varma bad har funnits i Varberg ända sedan det etablerades som kurort i början av 1800-talet. Innan stadens kallbadhus byggdes hade man flytande bassänger för kalla havsbad i hamnen, byggda på pålar som var nerkörda i bottnen. Varbergs första kallbadhus byggdes 1866, med det förstördes av en storm tjugo år senare. Även det nya kallbadhus som byggdes upp efter det förstördes av en storm 1902. Året därpå, 1903, byggdes det kallbadhus som fortfarande finns kvar idag, med originaldetaljer som kupoler och hörntorn i morisk stil från mitten av 1800-talet. Idag har det blivit en mötesplats för stadens alla kallbadare och bastuälskare, en av dem är Kristina Johansson. Hon är med i föreningen Kallbadhusets Vänner och är stammis sedan flera år tillbaka.
– När jag flyttade till Varberg blev kallbadhuset en plats när jag lärde känna folk. Här är vi alla lika inför nakenheten, det spelar ingen roll om du är läkare, arbetslös, politiker eller sjukskriven. Vilka vi är utanför badet spelar ingen roll, hit kommer alla med sin nakna kropp för att bada, basta och umgås, säger Kristina Johansson.
Precis som många andra stammisar är hon på kallbadhuset minst en gång i veckan. På sommaren för att sola och bada i det uppvärmda havsvattnet, och på vinterhalvåret bastar och vinterbadar hon.
– Nu har jag till och med köpt ett nyckelkort, vilket betyder att jag har fri tillgång till badet mellan april och september – även när det är stängt för allmänheten. Det är en särskild känsla att kunna komma hit precis när jag vill och jag kan låsa in min handuk och mina böcker här.
”Vanliga” människors kroppar
Kristina Johansson tror att många människor skulle må bra av att hänga på kallbadhus och se ”vanliga” människors kroppar.
– Här kan man träna på att vara naken och bli bekväm i sin kropp. Dessutom får man en kick av att vinterbada! Värmen stimulerar hormonerna seratonin, oxytocin och edorfin och det gör att man känner lugn, välbefinnande och lyckokänslor. Ibland när jag har en dålig dag går jag hit ett par timmar, och när jag går härifrån mår jag mycket bättre, säger hon.