Många detaljer är ännu höljda i dunkel när det gäller det dåd som inträffade på Peder Skrivares skola i Varberg, torsdagen den 28 januari. På förmiddagen anlände en 25-årig man som bar en svetshjälm till gymnasieskolans lokaler, beväpnad med en yxa, två knivar och flera molotovcocktails. Minst två elever hotades. De går på introduktionsprogrammet och en av dem, med utländsk bakgrund, skadades i handen.
Polis kunde gripa 25-åringen på ett torg strax efteråt och han sitter idag häktad, misstänkt för grovt olaga hot, grova misshandelsbrott och grova mordbrandsbrott. I torsdags den 4 februari meddelade polis och åklagare att det rört sig om en ensamagerande gärningsman.
”Stark copycat-kultur”
Bara några timmar tidigare hade 25-åringen delat ett videoklipp på Facebook om den högerextrema skolmördaren Anton Lundin Pettersson. Lundin Pettersson gick på hösten 2015 till attack mot elever och personal som hade utländsk bakgrund, på grundskolan Kronan i Trollhättan. Även han var ensamagerande, bar mask och var beväpnad med svärd. Tre personer dödades och två skadades innan polis sköt Lundin Pettersson till döds.
Journalisten och författaren Åsa Erlandsson har skrivit boken ”Det som aldrig fick ske – skolattentatet i Trollhättan”. Inte nu igen, tänkte hon när nyheten om Varberg kom.
– Det finns en stark copycat-kultur när det gäller just skolattentat. Generellt rör det sig om väldigt ensamma, isolerade unga män, som dock inte är ensamma på nätet. Där inspirerar och peppar man varandra, kopierar varandra, och jag är inte förvånad över att han hade delat en bild på Anton, säger Åsa Erlandsson till Dagens ETC.
Eldas på av likasinnade
Trollhättan hösten 2015 sticker ut eftersom det var en fullbordad attack med flera döda, men det finns flera exempel på planerade eller genomförda skolattentat i Sverige. Exempelvis dömdes i februari 2020 en 21-årig man till fängelse för att ha planerat ett attentat mot en skola i Haninge, på 20-årsdagen av skolmassakern i amerikanska Columbine. 2019 detonerade en annan ung man två rökbomber på en skola i Hässleholm.
När Åsa Erlandsson gått igenom sådana här fall har det gång på gång dykt upp samma röd tråd: de skyldiga männen har lidit av ofrivillig ensamhet och haft problem med nära relationer. Vid något skede har det uppstått aggressiva och radikaliserande tankar, som eldats på av likasinnade personer och källor på nätet där man vänder sin bitterhet och sin frustration utåt mot en måltavla.
– Anton Lundin Pettersson hade en tydlig, rasistisk världsbild sedan lång tid tillbaka där det var naturligt för honom att skylla sina egna misslyckanden på invandringen. Skoldådet rubricerades också som ett hatbrott med rasistiska motiv, säger Åsa Erlandsson.
– Det är ett helt nytt fenomen för vår tid att man kan sitta ensam och radikaliseras. Jag tror att många inte förstår vad man kan hamna i. En ekokammare, där man blir bekräftad och uppmuntrad till att ta grövre steg, säger Åsa Erlandsson.
Bilden som hittills framträtt av 25-åringen i Varberg är att han länge befunnit sig i en liknande situation med ensamhet och depression, där det också funnits synnerligen dysfunktionella omständigheter med i bilden. Men att döma av vad han delade i sociala medier var 25-åringen också influerad av högerextrema åsikter. Dagen innan skoldådet delade han ett Youtubeklipp på Facebook, där nazistiska Nordiska motståndsrörelsen och Alternativ för Sverige diskuterar politik. Då lade han även in en ny bakgrundsbild med texten: ”Våga vara stolt svensk och det är fan inget vi skäms över.”
Peder Skrivares skola i Varberg är det andra våldsdådet med högerextrema kopplingar där även Anton Lundin Pettersson finns med som referens. Den första dådet var i nyzeeländska Christchurch i mars 2019, där 51 människor mördades vid två moskéattacker.
”På väg mot undergång”
Marcus Hjelm är senior rådgivare vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och ingår i centrets mobila stödteam, som arbetar med att handleda kommuner. Han har varit i kontakt med Varbergs kommun om det aktuella skoldådet. Även om han måste spekulera, ser Marcus Hjelm att dådet skulle kunna vara ett utfall av så kallad accelerationism.
– Det är en politisk strategi som bygger på att samhället är på väg mot undergång, och
den här kollapsen kan man påskynda genom att utsätta samhället för olika saker. Man skapar en kamp mellan vita och icke vita, man ökar polariseringen, och man gör det genom politiskt våld.
Accelerationism har kopplats samman med ett flertal högerextrema våldsdåd, där gärningsmännen ibland författat långa manifest, andra gånger bara delat något i sociala medier inför attackerna. CVE släppte i dagarna ett kunskapsmaterial om strategin.
– Det skulle kunna finnas en sådan koppling här, med tanke på uppgifterna om vad han uttryckt och skrivit i sociala medier. Det ska bli intressant att kika på utredningen sedan för att se vad det finns för kopplingar, vilka webbsidor och närverk han har besökt i sammanhanget, säger Marcus Hjelm.
”Visar prov på vit makt-idéer”
Åsa Erlandsson tycker att det ännu är svårt att placera in skoldådet i Varberg i ett givet sammanhang, då det verkar ganska ostrukturerat. Jämfört med Anton Lundin Pettersson verkar 25-åringen inte ha haft en lika tydlig brottsplan.
– Han verkar inte vara någon hårdför vit makt-ideolog utan snarare greppade tag i det han hade för stunden. Till exempel berättar den 17-åring som skadades lindrigt i dådet att 25-åringen hade sagt åt honom att sticka därifrån. 25-åringen visar helt klart prov på vit makt-idéer men där tycks också finnas en långvarig, bakomliggande problematik bestående av många olika faktorer.
Anmärkningsvärt är dock hur tyst det redan blivit om Varberg, med tanke på omnämnandet av Anton Lundin Pettersson och på att det hade kunnat sluta mycket värre. Även tidigare skoldåd som inte krävt några dödsfall har haft en tendens att hamna under medieradarn, med Trollhättan som uppenbart undantag. I sin bok om Trollhättan skriver Åsa Erlandsson att även de som utredde Anton Lundin Petterssons dåd frågade sig själva, om de hade fått mer uppmärksamhet ifall omständigheterna varit andra.
– Utredarna sa att uppmärksamheten nog hade varit större om det hade varit en islamistisk extremist som gått in på en skola, säger Åsa Erlandsson.
