Var tredje som söker stöd nekas

”Det är som ett tivoli i huvudet, som är i gång i princip hela tiden. Jag kan inte göra två saker samtidigt, däremot kan jag vara enormt noggrann när jag fokuserar på en sak i taget”, säger en 38-årig kvinna om att leva med ADHD.

Henrik Ragnevi som är ordföranden för Attention Göteborg, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är kritisk till Sahlgrenskas restriktiva riktlinjer.

– Det spelar ingen roll om du håller på att bli av med ditt arbete eller om du är på väg att misslyckas med dina studier, det är kalla handen direkt, säger Henrik Ragnevi.

Han berättar att varje vecka ringer någon som förtvivlat undrar vad hen ska ta sig till efter att ha fått sin remiss om utredning avslagen. Efter ett nej i landstingets psykiatri gäller inte vårdgarantin, vilket innebär att den enda vägen som finns kvar är privata alternativ och att betala själv.

– Jag vet inte om man tror att människor söker sig till psykiatrin för att de tycker att det är så otroligt roligt. Men de avslår ju remisser för personer som har omfattande problematik, säger han.

Förra året fick 188 personer sina remisser avvisade, 34 procent. Hittills i år ligger siffrorna på ungefär samma nivåer. Det betyder i praktiken 188 personer som mister chansen att få en diagnos, en förklaring till sitt mående, och rätt till extra insatser och medicin.

Tobias Nordin är verksamhetschef för en av de vuxenpsykiatriska avdelningarna vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han påpekar att neuropsykiatriska diagnoser är ett ganska nytt diagnosområde som fått mycket uppmärksamhet i samhällsdebatten de senaste åren.

– Många människor som lider tycker sig känna igen symptom och då blir det ganska kraftiga pucklar av önskan om hjälp i sjukvården. Då tror jag att regionen uppfattade att de behöver tydliggöra vilka som ska få utredning, säger han.

Riktlinjen från 2009 bygger på kriterierna "välgrundad misstanke" och "signifikant funktionsnedsättning", där det är viktigt att remissen tydligt visar hur patientens liv påverkas. Henrik Ragnevi menar att en del vårdcentraler nästan helt slutat skriva remisser eftersom de så sällan blir godkända, samt att det handlar om kompetensbrist. Tobias Nordin håller till viss del med, men menar att det inte gäller alla vårdcentraler.

– Ibland har vi varit för hårda i våra bedömningar och i bland har vårdcentralerna inte skrivit tillräckligt bra remiss för att vi ska kunna utläsa de här kriterierna, säger Tobias Nordin och påpekar att andra patientgrupper skulle bli lidande om mer utrymme gavs.

Henrik Ragnevi tycker att kraven är för hårda, och menar att det är lika svårt för alla.

– Det är svårt också för människor med andra psykiatriska diagnoser att komma in i psykiatrin. Men visst, att ingen får vård är ju också någon form av rättvisa.

Från Sahlgrenskas håll handlar det dels om ekonomi, men de menar också att de som vårdinrättning inte rakt av kan lyssna på den allmänna opinionen när en medicinsk bedömning görs.

– Det finns ett visst värde i någon form av motkraft när det blir sådan kraftig uppmärksamhet, så att man inte bara helt platt faller för det och bara tar in alla, säger Tobias Nordin.

Henrik Ragnevi håller inte med.  Han sökte själv utredning som vuxen och fick vänta i fem år på diagnos. I dag är väntetiderna inte lika långa. Men det finns anledningar till det, menar han.

– Att avslå remisser är ett sätt för vården att få bra statistik på sina köer.