Vad väljarna inte vet när de går till valurnan i veckan är att mer än var tredje riksdagsledamot sitter i aktiebolagsstyrelser – och ofta får lön för att främja bolagens intressen. Det har de inte informerat om när de skrivit sina personliga valmanifest.
Christer Nordin
147 av riksdagens 349 ledamöter sitter i en eller flera bolagsstyrelser. Eftersom en ledamot kan sitta i flera bolagsstyrelser så har så många som 220 aktiebolag sin röst representerad av en riksdagsledamot i kammaren och i utskotten. Man kanske kan tycka att är bra att riksdagsledamöterna är ute i näringslivet, skolvärlden och bostadssektorn. Att de skaffar sig erfarenheter som de inte kan få i riksdagen. Men i det resonemanget saknas en viktig punkt: lagstiftningen.
En riksdagsman omfattas av grundlagen, det vill säga regeringsformen som säger att ”riksdagsledamöterna är svenska folkets främsta företrädare”. Det innebär att en ledamot ska följa väljarnas önskemål – och göra det ledamoten gick till val på. I regeringsformen står det också att ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket”.
”Kan uppstå konflikter”
En riksdagsledamot som sitter i en bolagsstyrelse står alltså med ena benet i grundlagen och det andra i aktiebolagslagen. I förarbetena till aktiebolagslagen står det att ”lagen utgår ifrån att bolagets verksamhet bedrivs i syfte att bereda aktieägarnas vinst”. Det är två lagrum som kolliderar. Så fort en riksdagsledamot tackar ja till en styrelsepost så omfattas de av aktiebolagslagen och den måste de följa, trots grundlagen.
– Det låter mycket med 220 bolag som är representerade i riksdagen. Det kan givetvis uppstå konflikter. Men lagstiftningen om offentlighet gäller inte riksdagsledamöter, säger Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Men vad kan väljarna göra?
– Man borde kräva en öppenhet från riksdagsmännen inför valet. Ledamöterna bör tala om för väljarna vilka bolagsstyrelser de sitter i och redovisa andra alla intressen utöver riksdagsarbetet, säger Bo Rothstein.
Svåråtkommet register
Det finns faktiskt ett register över riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen som riksdagen sköter. Där ska ledamöterna uppge om de har aktier, sitter i bolagsstyrelser, har en anställning med mera. Det är en ”tvingande” lag. Om ledamoten inte fyller i sitt formulär ska talmannen slå ledamoten på fingrarna.
Men registret är knappt någon allmän handling. Det finns inte på riksdagens hemsida eller i fysisk form. Om man bor i Stockholm kan man besöka riksdagens bibliotek efter att ha anmält att man vill läsa registret. För de som bor utanför Stockholm går det att köpa ett USB-minne där registret är uppladdat för 1 750 kronor.
– Jag anser att det krävs mer öppenhet. Offentlighetsprincipen är mycket bra, men den är inte tillräcklig idag. Det borde finnas en lista på riksdagsledamöter och deras extrainkomster och uppdrag utan kostnad. Det är inte bra som det är idag, säger Jan Turvall, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Talmannen: ”Inte bra”
– Det visste jag inte, att det var så svårt att läsa registret, jag ska undersöka det. Det här är inte bra, kommenterar talmannen Andreas Norlén.
Men uppdragen i sig behöver inte vara ett problem, tycker han.
– Grundlagen behöver inte nödvändigtvis kollidera med aktiebolagslagen. Det är bra tycker jag att ledamöterna lär känna världen utanför riksdagen.
Att Sverige är ensamt i Norden om att inte öppet redovisa riksdagsledamöters bolagsengagemang kommer som en överraskning för Andreas Norlén.
– Det ska jag verkligen ta till mig. Jag kommer att undersöka det också, men jag ber att få återkomma i frågan om ledamöternas transparens på riksdagens webbplats, säger han.