Inte behöva vara beroende av barnen för att få det att gå ihop. Ingmari Wallberg har aldrig drömt om ett liv som lyxpensionär, har aldrig tänkt att hon ska åka på dyra utlandssemestrar när hon blir gammal. Men hon önskar att marginalerna hade varit lite större. Att de överhuvudtaget hade funnits.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det blir inte en krona över när månaden är slut. Ibland händer det att mina barn får hjälpa mig för att det ska gå ihop. Det är jag så klart väldigt tacksam över, men jag önskar att det inte hade behövt vara så. Det känns inte bra, säger hon.

Ingmari Wallberg får drygt 9 000 kronor i pension efter skatt. Tillsammans med bostadsbidrag gör det att hon har en inkomst på ungefär 12 000 kronor i månaden.

Därmed hör hon till den stora skara kvinnliga pensionärer som lever under eller strax över EU:s fattigdomsgräns. Drygt hälften av alla kvinnliga pensionärer är i samma situation som Ingmari – deras inkomst är så låg att de är beroende av garantipension.

Totalt riskerar var sjätte pensionär att hamna i fattigdom i Sverige, enligt beräkningar från EU:s statistikbyrå Eurostat. Så borde det inte vara, menar hon.

– Att vi skulle få skylla oss själva, att vi borde ha valt andra yrken, det är bara dumt. Vi är många som har jobbat hårt hela livet och som ändå blir fattiga som pensionärer. Det är snarare systemet det är fel på, säger hon.

Ingen hög lön

Ingmari har jobbat sedan hon var ung tonåring, samtidigt som hon gick i skolan. Hon fick sitt första barn redan när hon var 17 år. Några år senare skilde hon sig och blev ensamstående. För att kunna försörja sig och sina två barn började hon jobba heltid.

– Det var inte svårt att få jobb då, det var bara att fråga så fick man ett. Jag började på ålderdomshem och upptäckte att jag gillade att jobba inom våren. Så jag läste en sjukvårdsbiträdesutbildning och senare en barnskötarutbildning när jag fick jobb på barnskötare på plastikkirurgen i Uppsala.

Hon gillade sitt jobb även om det inte var särskilt välbetalt. En hög lön har aldrig varit Ingmaris mål.

– Jag är från en arbetarfamilj och vi hade det aldrig särskilt fett, och jag har heller aldrig känt behov av något överflöd. När barnen var små hade vi det på många sätt ändå tillräckligt bra. Jag hade råd med bil och vi kunde åka på resor ibland.

De sista åren i yrkeslivet var Ingmari sjukskriven på halvtid. Vid 61 års ålder blev hon sjukpensionär. Ungefär samtidigt fick hon diagnosen psoriasisartrit. Det gör att hon har ont i lederna, händerna och framförallt fötterna värker. Därmed kunde hon inte jobba fram tills att hon var 65 år. Det har inneburit en lägre pension, men också extra utgifter.

– Jag äter mycket mediciner och besöker sjukhuset säkert två gånger i veckan. Som tur är finns högkostnadsskyddet, men ganska ofta säger läkarna ”det där finns receptfritt”. Ja, fast då har jag inte råd. Egentligen har jag inte ens råd med bussresorna till sjukhuset, men mina barn gav mig ett årskort i julklapp.

Drömmer om att flytta

För några veckor sedan presenterade regeringen pensionsgruppens förslag för hur de pensionärer som liksom Ingmari har svårt att få ekonomin att gå ihop, ska få det bättre.

Förslaget innebär bland annat att garantipensionen höjs med 200 kronor per månad och att taket i bostadstillägget höjs från 5 600 till 7 000 kronor. Enligt regeringen kan förändringarna ge pensionärer upp till 1 300 kronor mer i månaden. Ingmari tolkar förslaget som att hon skulle kunna få ett betydligt större bostadstillägg. Då kanske hon också skulle ha möjlighet att flytta.

– Jag bor i en tvåa nu med en hyra på nästan 5 000 kronor, där jag vantrivs. Det är ett trygghetsboende som helt håller på att förfalla. Och ska jag till affären måste jag ta bussen. Jag blir isolerad här, fast tanken med trygghetsboende är tvärtom.

Ingmari drömmer om en lägenhet i stadsdelen Eriksberg. Där finns natur, vårdcentral, bibliotek och affär. Och framför allt bor två av hennes barnbarn där.

– Jag skulle få en helt annan social tillvaro. Jag skulle kunna ställa upp och ta hand om mina barnbarns barn. Då får jag ett liv där jag kan ge tillbaka något. Jag trivs med att bo ensam, men jag vill ha en miljö omkring mig där jag kan fortsätta vara människa, inte bara en gammal tant.

328 000 fattiga pensionärer

Grundskydd

De pensionärer med sämst pension har rätt till grundskydd, som består av garantipension, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd.

2016 fick 704 000 (563 000 kvinnor) pensionärer något grundskydd, av dem fick 59 600 endast garantipension (varav 47 000 kvinnor)

51 procent av alla kvinnliga pensionärer var beroende av något av grundskydden 2017, mot 15 procent av männen.

De som endast har garantipension är de som inte har någon inkomstgrundad allmän pension.

Den högsta garantipensionen är 7 046 kronor per månad för den som är gift och 7 899 kronor per månad för ogifta. Den som har bott i Sverige kortare tid än 40 år får inte full garantipension, utan pensionen minskar med 1/40 för varje år.

Pensionsgruppens förslag

Garantipensionen höjs med 200 kronor i månaden för den som enbart har garantipension och får det högsta beloppet. De som har garantipension som utfyllnad får en lägre höjning.

Garantipensionstillägg ska kunna höja garantipensionen med max 700 kronor i månaden för en ensamstående, och 200 kronor för en sammanboende.

Taket i bostadstillägget höjs från 5 600 till 7 000 kronor. Det innebär att den högsta boendekostnaden som tillägget beräknas på blir 7 000 kronor. En pensionär kan då få max 6 200 kronor i månaden i bostadstillägg.

Ett fribelopp införs i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år för ökade drivkrafter till arbete.

Höjd pensionsålder

I december presenterade pensionsgruppen sin överenskommelse som innebär att den lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs från dagens 61 år till 64 år. Höjningen ska ske i omgångar fram till 2026.

Åldern för att ta ut garantipension höjs också från 65 till 66 år 2023, och från 2026 ska den ”knytas till den fortsatta medellivslängden”.

Från år 2023 ska den som vill kunna arbeta tills den är 69 år, istället för 67 år som idag.

I Pensionsgruppen ingår företrädare för alla riksdagspartier utom V och SD.