Den som inte gör ett aktivt val när det gäller sin el får ett anvisningsavtal, eller tillsvidareavtal som det också har kallats. Men elen kostar då oftast betydligt mer än för den som har ett annat avtal. Enligt Energimarknadsinspektionen handlar det om i snitt 30 öre mer per kilowattimme jämfört med ett rörligt avtal. Ändå har runt 15 procent av alla hushåll i Sverige anvisningsavtal.

– Många hamnar i sådana avtal i samband med flytt, men vi ser också att en betydande andel har kvar avtalet efter ett år. Det kan handla om att man inte har förstått att avtalet är så mycket dyrare, eller att man kan byta det, säger Sara Sundberg, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen.

”Betydande inkomster”

Avtalen finns till för att den som flyttar ska vara garanterad el när hen flyttar in i sin nya bostad. Men för många blir det dyra avtalet långvarigt. Uppgifter från Elmarknadsinspektionen visar att lite drygt 50 procent av dem med anvisningsavtal, alltså 350 000 hushåll, har haft avtalet i minst ett år. En försäljningschef på ett elhandelsbolag säger till Dagens ETC att det är vissa grupper som drabbas särskilt hårt.

– Alla vet att det är små kunder som inte själva kan förhandla om priset som betalar mest för elen. Oftast är det lägenheter i förorterna som har högst pris räknar per kilowattimme. Kunden är kanske ovan vid svenska regler. Jag skulle vilja påstå att systemet gör att de med minst inkomster får betala mest, utan att de vet om det, säger försäljningschefen som vill vara anonym.

Bara på dessa 350 000 hushåll tjänar elbolagen nästan en halv miljard extra per år. Avtalen är alltså lönsamma för elhandlarna.

– För marknaden innebär systemet med anvisningsavtal en garanterad tillströmning av kunder. Det är betydande inkomster för alla elhandlare som har de avtalen, säger Anders Jonsson, vd för Tekniska verken som är huvudägare i elhandelsbolaget Bixia.

Men om det också innebär att Bixia försöker ha så många kunder med anvisningsavtal som möjligt kan han inte säga. Istället menar han att antalet sådana avtal har blivit betydligt färre de senaste åren. Enligt en före detta vd för ett elhandelsbolag utnyttjar dock många elhandelsbolag människors okunskap kring avtalen.

– Min bedömning är att alla stora elhandlare som i koncernen också har elnätsbolag medvetet utnyttjat det här. Man tjänar automatiskt mer på att kunderna anvisas och får sin el utan förhandling, säger den före detta vd:n, som inte vill framträda med namn.

En stickprovskontroll som Energimarknadsinspektionen har gjort visar också att många elnätsföretag ger bristfällig information till kunderna. När tio elhandlare undersöktes hittades brister i informationen hos samtliga.

– Vi har följt upp och sett att de är åtgärdade. Men med tanke på att det finns drygt 160 elnätsföretag är det svårt att veta hur många som informerar på rätt sätt, säger Sara Sundberg.

Att systemet ser ut som det gör har kritiserats från flera håll de senaste åren. Före detta energiminister Anna-Karin Hatt (C) gick förra sommaren ut och sa att reglerna måste ändras. Nu lär det också bli så. I november gav regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda en regeländring.

– Problemet med anvisningsprocessen är primärt att nätägarna dels anvisar till ett elhandelsbolag i samma koncern, dels att elhandlarna har ett högre pris för dessa kunder än andra kunder. Min förhoppning utredning visar att det är samhällsekonomiskt motiverat att införa en ny ordning så vi kommer tillrätta med dessa problem, säger energiminister Ibrahim Baylan (S).

Direktkontakt med elhandlaren

Tanken är att den som ska flytta i framtiden ska kontakta en elhandlare, istället för nätföretaget som äger själva elnätet. På så vis måste alla göra ett aktivt val, och slipper då anvisningsavtalet. Sedan är det upp till elhandlaren att meddela nätföretaget.

– Vem som äger nätet väljer du ju ändå inte. Det vore mycket bättre för kunden att istället behöva ta kontakt med en elhandlare för att då slippa de ofördelaktiga avtalen, säger Sara Sundberg.

Anders Jonsson på Tekniska verken menar att en sådan
förändring kommer göra att det blir kärvare för elhandelsbolagen.

Men för kunderna är det väl ett bättre system?

– Ja, det klart. Kunderna har ju rätt att få ett bra avtal. Men marginalerna i branschen är väldigt små. Kanske får man fundera på om det är en rimlig prissättning på de andra produkterna, säger han.