– Det är klart att det väcks många frågor. Vad var syftet? Ville man ha något särskilt material? Många tjejer har varit oroliga att just de har blivit filmade. Folk undrar vad som hänt med materialet, säger Emma Wennberg, fackordförande på Dagab.

Händelsen på Dagab nyligen är bara ett av flera exempel på sexuella trakasserier i arbetslivet. All statistik pekar på att unga tjejer är särskilt utsatta. Enligt Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljöundersökning har nästan var fjärde tjej mellan 18 och 29 år utsatts för sexuella trakasserier på jobbet under det senaste året. Och bland dem under 25 år är andelen ännu högre – här har hela 36 procent utsatts för sexuella trakasserier.

Vanligt inom handeln

Linda Palmetzhofer, förbundsordförande för Handels, är på sätt och vis inte förvånad över siffrorna. Nyligen publicerades Trakasseribarometern, som bland annat Handels ligger bakom, och även den visar att unga kvinnor är särskilt utsatta. Mätningarna har gjorts sedan 2018, och årets resultat är ungefär det samma som då.

– Det här visar att det inte löser sig av sig själv. Det är fortfarande alldeles för vanligt att man utsätts, och särskilt om du är ung och kvinna. Det kan handla om alltifrån oönskade blickar till rena beröringar av sexuell art, säger hon.

Är man ung, ny och visstidsanställd kan det också vara svårare att säga ifrån.

Just inom handeln är det ännu fler som drabbas. Enligt Linda Palmetzhofer beror det bland annat på många som jobbar där är unga, kvinnor och dessutom visstidsanställda. Samtliga faktorer som gör att risken för att drabbas ökar.

– Är man ung, ny och visstidsanställd kan det också vara svårare att säga ifrån. Utsattheten blir dubbel. Arbetsgivaren måste ta större ansvar för det här, både för att förebygga så att man slipper utsättas på sin arbetsplats, men också för att agera när något händer.

Det håller Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning med om.

Vid inspektioner stöter de ofta på arbetsgivare som är dåliga på att ge nyanställda en bra introduktion. Det kan till exempel handla om att de anställda inte fått veta vem de ska vända sig till om något händer.

– När man har sitt första eller andra jobb är man ofta mån om att behålla arbetet. Man är plikttrogen och kanske inte vet vilka rättigheter man har. Det är inte så lätt att sätta gränser och säga stopp, säger hon.

Ingen förbättring på 20 år

Men det handlar inte bara om bristande rutiner. Malin Cato säger att det också är viktigt med en medvetenhet om vilken kultur som råder på företaget.

– Det finns företag som säger ”vi är som en enda stor familj”, och menar det som någonting positivt. Men familjer kan ha många problem under ytan som inte syns vilket i sig kan vara grogrund för trakasserier av olika slag, säger hon.

Enligt statistiken har det inte skett någon förbättring på 20 år. År 2001 utsattes drygt var fjärde ung tjej, och likadant är det än idag. Men Malin Cato tycker att man ska tolka siffrorna med försiktighet. Hon tror att medvetenheten har ökat och att fler anmäler i dag än före metoo.

– Min upplevelse är att generationen som är 18-24 år i dag är mer benägen att anmäla när de blir utsatt för saker som inte är okej. Jag tycker också att det skett en attitydförändring som gör att man kan få mer stöttning på arbetsplatsen om man anmäler. Arbetsgivare blivit mer medvetna och tar det på större allvar, hoppas jag, säger hon.

”Inte lätt att säga ifrån”

Även Emma Wennberg på Dagab tycker att saker förändrats till det bättre. Hon har jobbat på Dagab i 14 år och under den tiden har fler kvinnor anställts på den mansdominerade arbetsplatsen, både på golvet och som chefer.

– Vi är många tjejer här nu och de flesta är runt 20-30 år. Jag kan förstås inte tala för alla, men jag har alltid blivit bra bemött. Att fler tjejer har anställts har varit uppskattat, sen kan vissa ha uppskattat det lite väl mycket. Det har nog hänt att vissa män varit lite övertrevliga mot vissa unga tjejer. Det är inte alltid lätt att säga ifrån när man är ung och ny på jobbet.