– Det är grupper som är mer utsatta än andra, och som vi har många av i handeln. Men vi har också en situation som skiljer sig från andra branscher, eftersom vi också har kunder på arbetsplatsen. Det gör att det förutom kollegor och chefer finns ytterligare möjliga förövare.  

Tillbaka till metoo

Sedan den förra trakasseriebarometern publicerades har andelen som utsatts ökat. Då, 2022, svarade totalt tio procent att de utsatts för sexuella trakasserier på jobbet det senaste året, jämfört med 14 procent nu. Det är på samma nivå som 2018, precis efter metoo. Linda Palmentzhofer tycker att det visar att mer måste göras.

– Det här kommer inte lösa sig av sig själv, vi måste fortsätta jobba med de här frågorna. Arbetsgivaren behöver ta sitt ansvar. Man ska kunna känna att man är trygg på jobbet, att man kan gå dit utan att vara utsatt. 

Vad kan arbetsgivaren göra då för att ingen ska utsättas för sexuella trakasserier? 

– För det första måste man prata om det här på arbetsplatsen och det måste finnas tydliga rutiner. Om det händer något, vad gör jag då? Inom handeln ska arbetsgivaren också informera kunderna om att här råder nolltolerans, både mot sexuella trakasserier och andra typer av kränkningar.

Chattar och beröring

Den vanligaste typen av sexuella trakasserier är enligt de svarande ovälkommen beröring av sexuell art och olämpliga närmanden av kollegor i till exempel chattar. Men det kan också handla om värre övergrepp. Två procent har svarat att de har varit med om att någon tvingat sig till en sexuell handling.  

–  Det borde inte vara någon. Det enda rimliga måste vara att man ska kunna vara på sin arbetsplats utan att vara rädd för att bli utsatt för sexuella handlingar eller oönskade beteenden över huvudtaget, säger Linda Palmentzhofer.