Sverige har historiskt sett alltid legat högt i en internationell jämförelse, och gör så även denna gång. Endast fyra länder når ett högre resultat än ­Sverige: Singapore, Hongkong, ­Ryssland och Storbritannien. På ungefär samma nivå som Sverige ligger även våra nordiska grannländer Finland, Danmark och Norge.

För elever som kommer från hem med svenska som modersmål och där föräldrarna har en hög utbildningsnivå är resultaten alltjämt höga, lika bra som tidigare. Men för elever från skolor i områden med lägre socioekonomisk status, svårare hemförhållanden och som inte har svenska som första­språk hemma är ­resultaten avsevärt sämre. Nästan var femte tio­åring klarar inte av att läsa på en acceptabel nivå. Av dem ­ligger fem procent, var ­tjugonde elev i fjärdeklass, på ”under låg nivå”.

Skyller på invandringen

Linnea Lindquist, biträdande rektor på Hammarkullsskolan och skoldebattör, blir jätte­orolig över mätningen.

– Det är ju glädjande att vi ligger så bra generellt, men det är otroligt oroväckande att resultatskillnaderna är så cementerade. Det är otroligt allvarligt att 19 procent av alla fjärdeklassare inte klarar av att läsa på en acceptabel nivå, säger hon.

– Vi behöver ju förändra skolsystemet så vi kan börja minska den procenten.

I debatten har vissa hävdat att ”invandringen” är den enskilt största faktorn bakom de stora skillnaderna, däribland högerdebattören, den förre moderate riksdagsledamoten och Expressen-ledarkrönikören Hanif Bali som skriver på Twitter:

”Hela minskningen Sveriges elevers läsförmåga drivs av invandring. Barn som enbart talar svenska hemma presterar lika högt som 2016. Barnen med andra hemspråk är sämre än någonsin.”

Linnea Lindquist ser snarare skolsegregationen i stort som det stora problemet.

– Ja, den stora minskningen är ju på den gruppen elever som inte talar ­svenska hemma. Det betyder att vi har ett jätteproblem med skolsegregation. Det är elever som inte har svenska som modersmål. En del av dem är födda i Sverige, det är inte bara nyanlända. Men för mig är det ganska ointressant. Vi behöver titta på hur vi minskar skolsegregationen, hur minskar vi skillnaden i resultat beroende på den socioekonomiska bakgrunden.

Olika elever på olika skolor

Skolverkets generaldirektör ­Peter Fredriksson lyfter också segregationen och den socio­ekonomiska bakgrunden som främsta orsaker till de stora skillnaderna mellan elevers resultat.

– Det som påverkar resultaten mest är elevernas socioekonomiska bakgrund. Det handlar i huvudsak om föräldrars utbildningsnivå. Vi har en väldigt segregerad skola, med olika elevgrupper som går på olika skolor, säger han till SVT.

Just föräldrarnas utbildningsnivå är en bärande faktor, håller Linnea Lindquist med om.

– Vi vet ju att föräldrars utbildningsnivå är helt avgörande för barnens resultat i skolan. Och det är också en faktor som eleverna inte kan påverka. Därför måste vi skapa ett skolsystem där det inte får så stor effekt, säger hon.

Skolminister Lotta ­Edholm (L) kallar resultatet av mätningen för en ”katastrof” och varnar för att en generation ungdomar ska bli så dåliga på att läsa att de inte klarar av vardagen.

Hon vill bland annat se fler tidiga insatser, fler speciallärare, mindre undervisnings­grupper, mer riktiga läroböcker och ­mindre skärmtid, säger hon till SVT.