– Man är ju lättad såklart, men det är jäkligt tudelat. Det har tagit sju år att fastställa det självklara. Och det har varit David mot Goliat. Vi har slagits mot kommunen, med Sveriges största försäkringsbolag i ryggen, och så Försvarsmakten som är de som skitat ned vattnet. Medan vi bara varit vanliga medborgare som riskerat vår privatekonomi för att få upprättelse. Samtidigt som vår egen kommun vänt oss ryggen.

Själva skadeståndet bestäms senare. Vad hoppas ni på där?

– Vår förhoppning är att nå en förlikning med kommunala Ronneby Miljöteknik, men först måste kommunen acceptera ansvaret och domen. När domen har vunnit laga kraft efter 4 maj ser vi fram emot ett första möte med kommunen för att prata med oss om hur skadan ska regleras, och då bör ju även Försvarsmakten bjudas in.
 

Däremot fick ni inte rätt angående era krav på ersättning för oro för försämrad hälso- och livsprognos. Vad säger du om det?

– Det är många i vår förening, inklusive jag, som gått runt med oro under en massa år. Det är allt från att man känner sig lite extra på testikeln – är det något på gång där? Är det testikelcancer? Och om man känner sig trött – är det sköldkörteln? Mina barn kommer ju att ha den här skiten i kroppen resten av livet. Det är ju ganska komplicerat juridiskt vad gäller den typen av psykiska men. Men det var inte den primära frågan. Vi vann i alla fall den stora delen i målet. Men det är inte så att oron försvinner bara för att regelverket säger att sådan oro inte leder till ersättningsskyldighet.