Vid den tidpunkten fanns rapporter om minst 1500 dödade barn i Gaza och flera av Billströms europeiska utrikesministerkollegor riktade kritik mot Israel. Sverige har sedan dess hört till de EU-länder som genomgående hållit emot krav på en skärpt linje gentemot Israel. 

2. Frukt och kemikalier

200 miljarder kronor. Så mycket är Israels export av frukt, kemikalier och andra varor till EU värd. Flera EU-länder har krävt att unionen ska använda handelsavtalet som påtryckningsmedel gentemot Israel. En enad svensk opposition har fört fram det samma, men den svenska regeringen har sagt nej. Det är bättre att värna en ”långsiktig relation” och ”föra dialog”, argumenterar regeringen.

3. Vapenhandel

När Storbritannien fick en Labourregering begränsades vapenexporten till Israel. Några signaler om att Sverige ska avbryta sin vapenexport till Israel – som 2023 uppgick till 17,6 miljoner – har inte kommit. ”Sverige tillämpar en restriktiv syn på vapenexport till Israel”, lyder standardsvaret från Utrikesdepartementet. 

Importen från Israel kan däremot inte beskrivas som återhållsam. Drygt två veckor efter att kriget i Gaza bröt ut förra hösten tecknade Försvarets materielverk ett tioårigt avtal med israeliska Elbit om att köpa kommunikationsutrustning för 1,7 miljarder kronor. 

4. Nedlagda röster i FN

När FN:s generalförsamling med stor majoritet ställt sig bakom krav på Israel har Sverige vid flera tillfällen avstått från att rösta. När FN i oktober i fjol krävde vapenvila, invände dåvarande utrikesminister Billström att resolutionen inte tydligt nog fördömde Hamas. Och när FN nyligen uppmanade Israel att dra sig tillbaka från ockuperade områden inom ett år, ansåg den nya utrikesministern Maria Malmer Stenergard att det var en allt för sträng tidsram. 

Inför en omröstning i december svängde Sverige i sista stund och ställde sig bakom krav på vapenvila. Avgörande var att kravet mildrades så att det enbart gällde en ”humantär” vapenvila och istället för en ”permanent”, som enligt regeringen inte respekterade Israels rätt att försvara sig.

5. Protester mot protesterna

Protesterna mot kriget i Gaza och den svenska regeringens stöd till Israel har varit många, inte minst på universiteten. Mats Persson (L), som var utbildningsminister till och med höstens regeringsombildning, har inte sett med blida ögon på protesterna. Efter att statsminister Ulf Kristersson överröstades under en studentafton i Lund dömde Persson ut aktionen som odemokratisk. De 50 forskare som uttalade sitt stöd för de protesterande ”borde skämmas”, ansåg Mats Persson. 

6. Gazapatienter – nej tack

Så väl vårdpersonal som EU-kommissionen har vädjat: Ta emot skadade från Gaza på svenska sjukhus. För dyrt, tyckte regeringen. 

– Det är en stor kostnad för väldigt få patienter, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson till Dagens Nyheter.

Sverige ska inrikta sig på att stödja hjälpinsatser på plats, enligt sjukvårdsministern. Det upprop med 21 000 namnunderskrifter som vårdanställda tagit initiativ till ville hon inte ta emot, utan det fick istället överlämnas till hennes stab.