BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

"Det EU som vi tog ställning till 1994 var något helt annat än vad det har kommit att utvecklas till. Från ett mer begränsat samarbete, har vi i årtionden fått se hur allt mer makt har flyttats från Sverige till Bryssel", skrev han.

Schyman vill ha diskussion

Men i andra sidan av den politiska skalan är det däremot tyst. Till exempel har Feministiskt initiativ ett uttalat EU-kritiskt partiprogram och partiledaren Gudrun Schyman – som nyligen fick förnyat förtroende att leda partiet över valet 2018 – skrev så sent som 2013 under en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken "Svenskarna bör få rösta på nytt om EU". 

Men frågan är inte aktuell idag, menar Gudrun Schyman. 

– Den debattartikeln syftade till att få en större diskussion kring frågan. Det är beklagansvärt att vi inte har en diskussion om EU idag – men det är inte en folkomröstning eller utträde vi ska diskutera, säger hon. 

"Akuta frågor"

Istället anser Gudrun Schyman att diskussionen om EU-politik måste handla om den ökande nationalismen i EU. Hon vill lyfta frågor om hur man ska bemöta bristen på respekt för mänskliga rättigheter som finns hos flera av medlemsländerna, bland annat i Polen och Ungern.

– Hur agerar vi när mänskliga rättigheter attackeras runt om i EU, och hur reagerar vi på den totala politiska kollaps som skett i EU när det kommer till de mänskliga rättigheterna? Det är de akuta frågorna. 

Feministiskt initiativ har kongress 24–26 mars och ska fatta beslut om nya riktlinjer för EU-politiken. 

– Vår inställning är att vi är där och har en plats i parlamentet, vilket vi hoppas fler feminister ska kunna ha framöver, säger Gudrun Schyman.

När Storbritannien röstade om EU profilerade sig högerpopulistiska Ukip starkt som en röst mot medlemskap. Nu driver SD på för en folkomröstning här i Sverige.

– Jag tycker vi ska möta det kravet med en diskussion om vilka frågor som är centrala när vi ser oss omkring i Europa. Hur kan vi använda oss av den EU-organisation som vi har för att stödja demokratirörelser? säger Gudrun Schyman.

V: "Omförhandla"

Vänsterpartiet har ett tydligare ställningstagande för att lämna EU i sitt partiprogram än Fi. Men inte heller de anser att det är läge att driva frågan just nu, säger Jens Holm som sitter i EU-nämnden för partiets räkning.

– Vi vill i första hand omförhandla medlemskapet och har ställt upp fyra undantag som Sverige borde ha: ett socialt protokoll för att undvika social dumpning, att man alltid ska kunna gå före på miljöområdet, ett bindande undantag mot EMU samt att vi ska lämna jordbrukspolitiken. 

Men reaktionen från såväl Stefan Löfven som EU-ledningen har varit kallsinnig gentemot förslagen, vilket enligt Jens Holm pekar mot att det inte finns något intresse av att reformera EU i mer progressiv riktning. 

– Då kommer vi någon gång till en punkt där vi måste fråga oss om det här är något som vi ska vara kvar i och om svenska folket ska få tycka till i en folkomröstning.

Hur långt bort är den punkten?

– Det är två faktorer som är avgörande. Dels hur långt vi kan komma med de pragmatiska undantagen som vi vill få till, och dels att vi måste förhålla oss till att vi hade en omröstning för cirka 20 år sedan och det resultatet måste respekteras. Men jag tror många i Sverige kan hålla med om att det är ett annat EU vi röstade om än det som vi fått idag.