– Idag har vi svårt att ta klimatfrågan på allvar eftersom vi inte kopplar den till vår direkta vardag. I vetenskaplig litteratur om klimatförändringar lär vi oss saker som att havsnivån kan höjas. Stockholm omges ju av vatten. Men det förklaras inte vad det skulle betyda för oss rent konkret. Arrhenius Testamente är en dystopisk bild av hur framtidens Stockholm kan se ut om vi inte tar tag i klimatfrågan. Det är fiktion. Det kan lika gärna se ut på ett annat sätt. Men säkert är att något kommer att hända. Och det kommer inte vara vackert, berättar författaren Erik Tacchini vid sitt köksbord hemma i lägenheten på Södermalm.
”Vi behöver berättelser”
I boken är Södermalm och innerstaden ett överklassghetto som upprätthålls genom passkontroller i tunnelbanan och pendeltågstrafiken. Ute i förorterna kämpar den arbetande befolkningen för sin överlevnad. Här finns ingen fungerande infrastruktur. Inga offentliga sjukhus eller skolor. Inga avlopp. Ingen el. Var och en tar hand om sig själv. Fallfärdiga hus pryds av hemmasnickrade solpaneler, vindsnurror, kaminer och vattencisterner. Det gemensamma i samhället har upphört.
Arrhenius testamente är Erik Tacchinis debutroman. Idén till boken växte fram när han jobbade som tunnelbaneförare.
– När jag satt där i förarhytten timme in och timme ut började jag fantisera om hur Stockholm skulle se ut efter stora klimatförändringar. Scener och bilder växte fram till en historia. Jag hade aldrig tänkt att det skulle bli en bok. Men jag började skriva. Det kändes viktigt, så jag fortsatte.
– Egentligen tycker jag att det är konstigt att ingen annan har skrivit den här boken tidigare, säger han.
Boken ges ut av Spökförlag, ett nystartat bokförlag som ger ut romaner som har med klimatförändringar att göra. Erik är själv en av personerna bakom förlaget.
– Vi är övertygade att klimatfrågan måste ta mer plats i kulturen och i andra delar av samhället. Vi behöver berättelser som gör klimatfrågan mindre abstrakt. Därför planerar förlaget att ge ut en novellsamling med olika typer av framtidsbilder.
”Klimatet genomsyrar allt”
Arrhenius Testamente handlar om klimatkrisens effekter på staden, samhället och vardagen som vi känner den idag. I Sverige regerar en fascistisk regim med järnhand, men också med löftet att lösa klimatkrisen.
– Det finns en hel del kopplingar till vad som händer med fascismen som växer i vår tid. Tyvärr finns det kanske någon form av lösning på klimatfrågan inom fascismen som bygger på att hindra folk från att konsumera. Det sker ju idag på global skala och är extremt våldsamt. Jag hoppas att vi kommer till insikt om att det inte kommer gå bra om vi fortsätter med samma logik. Jag tror inte att någon vill leva i det samhället, säger Erik.
Stockholm år 2084 är uppdelat utifrån rasistiska, etniska och socioekonomiska hierarkier. Mycket påminner om de sociala konflikter som finns i dagens samhälle. Rasismen har skapat ett Stockholm som är ännu mer extremt etnifierat. Det talas fortfarande om svenskar och om nionde generationens invandrare. Förstärkt ojämlikhet, förtryck och segregation till följd av klimatförändringar är bokens tema.
– För mig är klimatfrågan något som går in i alla andra sociala frågor. Klimatet är en aspekt som genomsyrar det mesta i samhället. Precis som rasism, sexism och klass också gör. Allt hör ihop. Kampen om resurser har gjort samhället hårdare med mer förtryck. Då får uppdelningarna också större betydelse, säger Erik Tacchini.
”Insikterna får man på köpet”
Klimatkrisen är alltså inte den enda förklaringen till en framtid fylld av fattigdom och elände.
– På ett plan framstår det i boken som att kapitalismen har avskaffats och ersatts av en fascistisk stat. Regimen talar om det gamla svaga samhället som var demokratiskt och kapitalistiskt. Men det är på många plan en fortsättning av det system vi har idag. Det handlar fortfarande om profit och om relationen mellan en underklass som producerar för en elit, säger Erik Tacchini.
Arrhenius testamente är varken en profetia eller ett politiskt manifest.
– Om man söker en lösning på klimatkrisen bör man läsa politisk teori istället. Den här boken ska man läsa om man gillar dystopiska berättelser om framtiden. Förhoppningsvis kommer tankar och nya insikter på köpet, säger Erik Tacchini.
I boken möter vi karaktärer från flera generationer som på ett eller annat sätt påverkar varandra. Kristina tillhör vår tids generation. På sin dödsbädd får hon stå till svars för vår naiva tid med klimatförnekelse och tillväxt för tillväxts skull.
– Vi är ofta väldigt historielösa och självgoda när vi tittar tillbaka på historien. Det kan vara svårt för oss att förstå hur folk kunde vara så rasistiska och inhumana under andra världskriget eller under kolonialtiden. I boken har människan sorgligt nog hittat tillbaka till en sådan tid. Samtidigt är domen mot vår samtid hård, eftersom det är vi som lämnar efter oss sämre förutsättningar för kommande generationer, säger Erik Tacchini.
Jonas Grönvik
Svante Arrhenius var en svensk kemist som redan på 1890-talet såg risken för globala effekter vid utsläpp av fossila bränslen.
