Skulle få fler utlandsfödda att rösta – ändå var all valreklam bara på svenska

Regeringen satsar i år 60 miljoner kronor på att öka valdeltagandet, som är särskilt lågt hos de utlandsfödda. I vissa valdistrikt i storstädernas förorter röstade bara runt 20 procent i EU-valet. Trots regeringens satsning är nästan all valinformation på svenska. Inför EU-valet förekom inga andra språk i tidnings- och webbannonser, på reklampelare eller i tv-inslag. Röstkorten som skickades ut var enbart på svenska.

– Man kunde informerat på fler språk. Det handlar inte om några stora kostnader. Tv-inslagen borde ha översatts, åtminstone de sista dagarna innan valet. Om det inte fungerat med talspråk hade man i alla fall kunnat texta på exempelvis arabiska och somaliska, säger Jabar Amin, riksdagsledamot för Miljöpartiet, som skrivit böcker och en en mängd artiklar om invandrares politiska integration i Sverige.

38 språk – men inte på tv

Valmyndigheten har översatt valinformation till 38 andra språk än svenska. Men inför EU-valet fanns informationen endast tillgänglig på webbplatsen val.se och i olika broschyrer som gick att beställa gratis. Maj Britt-Nilsson, kommunikatör på Valmyndigheten, säger att det eventuellt kan bli ändring till riksdagsvalet, med affischering utomhus på flera olika språk.

–Vi vill informera så många som möjligt om att valen äger rum, det är vår uppgift. Därför har vi har lagt resurser på att översätta informationsmaterial. Självklart kan det vara så att vi borde tänkt mer på göra informationen tillgänglig på andra språk än svenska utomhus. Vi håller på och tänker på hur vi ska annonsera inför höstens val nu. Kanske blir det någon förändring där, säger hon.

Att det inte förkom några inslag i tv och radio på andra språk än svenska beror bland annat på kostnaderna, enligt Maj Britt-Nilsson.

–Vi har prioriterat information på svenska i tv och radio. När det gäller tv är det framför allt en kostnadsfråga, det kostar mycket pengar att gå i tv.

Men kunde ni inte haft översatta undertexter?

– Filmerna har varit undertextade på svenska, men inte på andra språk i det här valet.

Varför inte?

–Vi har gått på undertexter på svenska. Vi har inte tänkt in andra språk där. Det borde vi kanske ha gjort, men det har vi inte.

”Skapa ett förtroende”

Jabar Amin understryker att han tycker att det är bra att Valmyndigheten har översatt information till 38 olika språk. Men han anser också att informationen borde finnas på ännu fler språk.

– Ta kurdiska till exempel, det finns över 100 000 kurder i Sverige men ingen valinformation på på det språket. Jag har själv varit tvungen att översätta till kurdiska på min egen hemsida, säger Jabar Amin.

Han tror att lättillgänglig valinformation på flera olika språk kan bidra till att höja valdeltagandet bland utlandsfödda. Allra viktigast är dock att politiker och partier syns i områden där få röstar, och lyssnar på människorna där.

– Vi måste involvera oss i dessa gruppers behov och önskemål. Folk måste känna att det och det partiet ställer upp, kommer till våra möten och driver våra frågor. Det skapar ett förtroende som kan ge utdelning på valdagen.