– Vi vet inte om det är ett trendbrott som håller i sig. Det är för få antal individer som ligger bakom statistiken och det skiljer sig också åt mellan stadsdelarna. I vissa har det ökat, i vissa har det minskat, säger Veronica Liliedahl, som är samordnare mot våld i nära relationer i Göteborgs kommun och som arbetat med kartläggningen.
Svårt veta orsaken
Enligt henne är det också svårt att veta om statistiken speglar antal personer som blivit våldsutsatta eller benägenheten att söka hjälp.
– Det är svårt att veta om det visar på en minskning eller ökning av personer som drabbas av våld i nära relationer eller utövar, eller om det handlar om i vilket grad man uppmärksammat det. Det finns ett stort mörkertal när det gäller det gäller våld i nära relationer, säger hon.
Enligt Maj Bjurving, enhetschef på social resursförvaltningen, befarar man att den pågående coronapandemin kan leda till att fler personer utsätts för våld i nära relationer då människor isoleras i sina hem. Någon ökning av ärenden på socialtjänstens kontor har dock inte skett än.
– Vi vet sedan tidigare att i kriser så ökar våldet. Men vi har inte kunnat se hittills att antal ärenden till socialtjänsten har ökat, men vi vet också att det kan vara så att isoleringen i hemmen gör att man inte har möjlighet att söka hjälp. Vi får se om vi ser någon ökning längre fram, säger Maj Bjurving, enhetschef på social resursförvaltningen.
Enligt henne har kommunen ändå satt in en extra kommunikationsinsats för nå våldsutsatta.
– Vi har gått ut brett för att uppmärksamma medarbetare och befolkningen om att våldet kan öka och spridit information om var man kan vända sig om man är våldsutsatt, säger Maj Bjurving.
Stora skillnader i staden
Enligt kommunens kartläggning finns det stora skillnader mellan stadsdelarna i hur många ärenden som registrerats på socialkontoren. I Majorna-Linné registrerades fem personer per 10 000 invånare för våld i nära relationer, i Västra Göteborg och Centrum sex stycken. Medan siffrorna för Östra Göteborg, Västra Hisingen och Angered låg på 20 eller strax över.
– Varför det skiljer sig är svårt att svara på. De stadsdelarna som har flest antal registrerade fall är stadsdelar där några av stadens särskilt socioekonomiskt utsatta områden ligger så det skulle kunna ha något att göra med att sociala problem finns här i högre utsträckning, också våld i nära relationer, säger Veronica Liliedahl.
Angered hårt drabbad
På socialkontoret i Angered registrerades 20 ärenden förra året, vilket gör stadsdelen till en av de mest drabbade. Där har antalet ärenden legat på ungefär samma nivå de senaste åren, enligt Maria Havseng, områdeschef för Bistånd och Service på Angereds stadsdelsförvaltning.
– Jag ser inte att vi har haft en minskning eller ökning av antal ärenden. Det är inga stora skillnader, säger hon.
Enligt henne är det svårt att veta varför stadsdelen har fler fall av våld i nära relationer än andra. Hon berättar att man arbetar mycket med att motverka det.
– Vi har bland annat något som heter Orange Day i november, där vi under två veckor informerar och pratar om hedersrelaterat våld och våld i nära relationer, sedan har vi vi satsningen ”Angered fritt från våld” och kärleksveckorna för elever och skolpersonal där man i skolorna pratar om olika saker som våld, svartsjuka och så vidare. Sedan använder myndigheterna sig av screening för att hitta personer som är våldsutsatta, säger Maria Havseng.
Kontinuerligt arbete
Enligt Veronica Liliedahl arbetar man i hela kommunen kontinuerligt med att förebygga våld i hemmen på olika sätt.
– Det handlar inte bara om att förebygga våld i nära relationer utan att förebygga all möjlig social problematik och där gör man jättemycket arbete. Inte minst i våra förskolor och skolor som arbetar med jämlikhet, mänskliga rättigheter och liknande. Sedan har vi också arbete mot en jämlik stad som har ett generellt förebyggande arbete. Det finns flera verksamheter som arbetar med att stödja personer som upplever att de har bekymmer med aggressivitet. Det finns flera styrande dokument i staden utifrån brottsförebyggande arbete, hedersrelaterat våld och våld i nära relationer, säger hon.
I kartläggningen konstaterats det dock att det finns vissa förbättringsområden gällande kommunens arbete i frågorna. En av dessa handlar om att kommunen behöver bli bättre på att följa upp insatser.
– Det är vi inte ensamma i Göteborg stad om att behöva utveckla. Det ser man på granskningar som har gjorts av andra kommuner att här behöver man öka möjligheterna till att följa upp och utvärdera insatser på ett strukturerat sätt, så vi får kunskap och möjlighet att utveckla våra verksamheter så att de hela tiden anpassas efter de behov som finns hos våra kommuninvånare, säger Veronica Liliedahl.
Brister finns
Andra brister är att det hos stadens Individ- och familjeomsorg inte finns de rutiner som enligt lag ska finnas och att det finns skillnader i vilket stöd och skydd våldsutsatta får beroende på vilken stadsdel de bor i.
– Vi kan jobba mer med att utöka användandet av standardiserade bedömningsmetoder. Det handlar om att vi ska ha standardiserade metoder för att säkerställa att vi gör en korrekt riskanalys och skyddsplacering av en individ som är våldsutsatt. Vi skulle också kunna utveckla och utöka samordning och samverkan både inom och mellan förvaltningarna. Men det är inte så att vi står på någon typ av noll-läge utan det görs jättemycket hela tiden, säger Veronica Liliedahl
!function(e,i,n,s){var t="InfogramEmbeds",d=e.getElementsByTagName("script");if(window&&window.initialized)window.process&&window.process();else if(!e.getElementById(n)){var o=e.createElement("script");o.async=1,o.id=n,o.src="https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js",d.parentNode.insertBefore(o,d)}}(document,0,"infogram-async");
