– Ingen har egentligen brytt sig om att reda ut vilken förmåga polis, åklagare och socialtjänst behöver för att hantera dessa frågor. Alltså vet vi heller inte om vi har förmågan, säger Magnus Lindgren.

Saknas beräkningar

Då det saknas beräkningar nationellt vilka resurser som faktiskt avsätts till mäns våld mot kvinnor har Tryggare Sverige i sin rapport analyserat vilka resurser som skulle behövas. Analysen bygger bland annat på intervjuer med polis och socialtjänst. För polisen krävs exempelvis minst 435 årsarbetskrafter, alltså 435 personer som jobbar heltid med våld i nära relationer. Enligt Magnus Lindgren är det första gången sådana här beräkningar görs.

– Det behövs ingen ny lagstiftning. Polis, åklagare och socialtjänst har redan omfattande skyldigheter, både när det gäller att utreda och ge stöd och skydd till de drabbade. Men som vår egen kartläggning och andras kartläggningar visar så fungerar det inte i praktiken, säger Magnus Lindgren.

Boendefråga problem

Beatrice Unander-Scharin, vice ordförande i Kvinnojourernas riksorganisation Roks, menar att både socialtjänsten och kvinnojourerna behöver mer resurser. Inte minst när det gäller boende.

– Dels behövs det fler boendeplatser och sedan behöver de som arbetar för våra medlemsjourer stabilt ekonomiskt stöd. Man har kommit en bit men vi ser att bostadsfrågan är en propp. Kvinnorna kommer till skyddat boende, men sedan kommer de inte vidare därifrån, och då kan det vara väldigt lätt för dem att gå tillbaka till mannen, säger Beatrice Unander-Scharin.

Magnus Lindgren är också självkritisk. Han anser att organisationer som Tryggare Sverige och Roks för länge sedan borde tagit itu med frågan om vilka resurser som faktiskt krävs för att klara upp brott i nära relationer.

– Jag har mycket stort förtroende för Roks som gör ett enormt bra arbete. Men jag är också självkritisk till att vi, de och andra inte helt förstått detta tidigare. För att komma vidare måste vi ställa krav på att polis, åklagare och socialtjänst definierar problemet då vi inte vet vilka resurser som krävs, säger Magnus Lindgren.

Så få brott klaras upp

• Runt 81 000 brott i nära relationer anmäldes i Sverige under perioden 2010–2014. Endast cirka 14 500 klarades upp i den mening att en gärningsperson kunde knytas till brottet. Det motsvarar 18 procent. Av de 81 000 anmälda brotten 2010–2014 var runt 64 000 brottsoffer kvinnor, resten var män.

•År 2010 gjordes ungefär 15 600 anmälningar till polisen, medan det år 2014 gjordes sammanlagt 17 200 anmälningar. Det motsvarar en ökning på runt tio procent.

•Mellan 2010 och 2014 har andelen uppklarade misshandelsbrott minskat från 20 till 15 procent.

•Skillnaderna i landet är stora. Polisen i Kronoberg är bäst med en personuppklaring på runt 31 procent. I Södermanlands län är polisen sämst, där ligger uppklarningen endast på 14 procent.

Källa: Tryggare Sverige