BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Vi har märkt, ju mer tiden går, att problematiken ökar. Och att man kanske inte alla gånger möter den utsatta målgruppen på civilsamhällsnivå. Eller så är civilsamhället inte alltid inkluderade i de insatser som görs av sociala myndigheterna, säger Nadja Aria-Garystone, verksamhetschef för sociala frågor vid Fryshuset Väst.
Med civilsamhället menas organisationer och föreningar som inte är myndighetsutövande utan möter målgruppen i det vardagliga livet. Tillsammans med Andrea Hurtig, projektledare för Folkbildning för att motverka våld i nära relationer på studieförbundet Bilda, har hon hållit i projektet. Det började med att Göteborgs stad hade en utlysning för sådana projekt för 2016 och 2017.
– Det innebär att de hade speciella medel, avsatta pengar, att fördela ut, säger Nadja Aria-Garystone.
Inte bara fysiskt våld
Enligt Fryshusets och Bildas bedömningar så var det just utbildningar och föreläsningar som behövdes, i brett anslag och med tonvikt på att lyfta upp de särskilt utsatta grupper som Socialstyrelsen har sammanställt.
– Det är många som blir chockade av att höra att till exempel äldre individer är en särskilt utsatt grupp. Oftast när våld i nära relationer tas upp så lyfter man mäns våld mot kvinnor eller våld i hederskontexter. De andra särskilt utsatta grupperna har inte fått samma massmediala uppmärksamhet. Personer som har funktionsvariationer, äldre kvinnor och personer i samkönade relationer är också särskilt utsatta, säger Nadja Aria-Garystone.
De menar även att det är viktigt att betona att våld i nära relationer inte enbart handlar om fysiskt våld. Även psykiskt, socialt, ekonomiskt och sexuellt våld samt försummelse, exempelvis att bli illa hanterad på ett äldreboende, ingår i begreppet.
– Folk glömmer bort att titta efter tecken i de här andra grupperna. Bland äldre till exempel så tar sjukvården lätt blåmärkena för ålderdom, medan om personen hade varit ung så hade det varit självklart att ställa frågor. Eller om ett samkönat kvinnligt par kommer och söker vård, så tar man för givet att den andra kvinnan är en vän som följer med som stöd, när hon i själva verket kan vara våldsutövaren, säger Andrea Hurtig.
– Mäns våld mot kvinnor är väldigt viktigt att ta upp, men man lyfter inte upp de andra utsatta grupperna medialt när man skriver om det. Vi vet att män statistiskt till största del är utövarna. Men saken är att mätningar inte kan göras då de här andra grupperna inte är validerade. Det finns väldigt lite siffror kring våld i samkönade relationer eller mot män i olikkönade relationer, fortsätter Nadja Aria-Garystone.
Samhället brister i uppmärksamhet
Att vara i en särskilt utsatt grupp behöver inte betyda att de är utsatta för mer våld. Men det betyder att samhället brister i uppmärksamheten mot dem. Det är därför projektet har riktat in sig på civilsamhället och de som möter de här personerna i sin vardag.
– De kan nå och komma nära målgrupperna på ett annat sätt. De rör sig ofta i personernas närhet och kan få syn på varningssignaler och få en närhet som myndigheter inte kan, säger Andrea Hurtig.
Efter att under ett års tid ha hållit utbildningar och föreläsningar för främst ideella organisationer och föreningar är det nu dags att avsluta och summera projektet. Det sker med en konferens den 29 mars på Frilagret.
