Våld en del av vardagen

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Nu visar en annan studie att 56 procent av 1 051 unga tjejer som har besökt någon av Sundsvalls ungdomsmottagningar, har utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Mer än hälften av dem hade varit utsatta för flera sorters våld och dessa tjejer rapporterade stora mängder självskadebeteenden, depressiva symtom och svårigheter att sova. 

Berättar inte för vuxna

– Vi vet sedan tidigare att ungdomar är den grupp som är mest utsatt för våld. Vi vet också att den stora gruppen utsätts av andra ungdomar, och att de som utsätts inte berättar det för vuxna, lärare eller sjukvårdspersonal. Det gör att det är ett problem som är dolt för vuxenvärlden, säger Anna Palm, doktorand och överläkare på kvinnokliniken på Sundsvalls sjukhus. 

Till ungdomsmottagningen kan ungdomar mellan 15 och 22 år gå för att få hjälp med frågor kopplade till sex, hälsa och relationer. 90 procent av de som kommer dit är tjejer, vilket är anledningen till att det är dem studien fokuserar på. 85 procent av deltagarna i studien kom för att träffa en barnmorska och få preventivmedelsrådgivning och resten för att träffa en kurator. De flesta sökte sig alltså inte dit på grund av att de mådde dåligt. 

Tre omåden

Frågorna som ställdes var specifika och fokuserade på de tre områdena. Psykiskt våld – exempelvis har du utsatts för mobbning eller hot? Fysiskt våld – exempelvis har någon slagit dig på kinden eller med en knytnäve? Sexuellt våld – exempelvis har någon någon gång fört in något i din slida som du inte velat? Upplevt våld – exempelvis har du någon gång sett någon vuxen i din familj göra någon annan i familjen illa?

– Det finns en tendens att normalisera dessa händelser i ungdomsgruppen, och flera av dem vi sedan intervjuade uppgav att de tidigare har haft svårt att veta om det var våld de hade utsatts för. De tyckte att det var bra att sätta ord på vad som hade hänt och var glada att de någon hade vågat fråga dem. 

Våga fråga

Av de som hade utsatts för våld tackade 14 procent ja till samtalsterapi kring det de hade berättat, men vid en uppföljning efter tolv månader visade den sig inte ha någon större effekt på hur ungdomarna mådde. Det ska dock inte hindra sjukvårdspersonal från att bli bättre på att fråga ungdomar om de har blivit utsatta för våld, menar Anna Palm.

– Även om samtalen inte ger en direkt hälsoeffekt så visar studien att frågan hjälper ungdomarna att förstå vad de har varit med om. Det gör det också lättare att koppla ihop magontet eller sömnproblemen med det som har hänt. Att fråga är att ge ungdomarna en möjlighet att få behandling för rätt problem, och det är lätt genomförbart inom sjukvården. Vi screenar för så mycket annat som vi vet påverkar hälsan, så vi borde kunna göra det för det här också.