Sara bestämde sig i somras för att börja bära slöja av religiösa skäl. Hon har jobbat för Rapid sedan ett år tillbaka och hörde av sig till vaktbolaget för att kolla om det var okej.
– De sa ”nej, då kan du inte jobba” och hänvisade till sin policy, berättar Sara.
– Jag sa att andra säkerhetsbolag tillåter sjal. Det är ändå 2020 och jag har min religionsfrihet. Jag gör fortfarande mitt jobb. Men slöja var inte okej.
Vad är din reaktion på det?
– Jag blev jättechockad. Jag känner att jag inte kan gå till jobbet och känna mig trygg och bekväm. Det är rent av diskriminerande, säger Sara.
Enligt Rapids vd Mats B Adman handlar policyn om säkerhet och arbetsmiljö.
– Vi har haft samma policy i 20 år där vi förbjuder religiösa och politiska symboler. Vi har uniformer som ska användas. Det vet de om när de börjar jobba här. Vi jobbar med säkerhet och har ett arbetsmiljöansvar och andra ansvar, säger han.
Enligt honom är alla religiösa symboler förbjudna på arbetsplatsen eftersom det är svårt att sätta gränser för vad som ska tillåtas och inte.
– Vi kan inte hålla på att titta i enskilda fall. Om vi tillåter slöja så ska du även få ha det tredje eller fjärde. Var drar man gränsen för vilka politiska och religösa symboler som tillåts? Om man får ha slöja men något annat är förbjudet blir det diskriminerande.
Varför skulle det inte vara säkert att använda religiösa symboler?
– Det kan vara så att någon form av klädsel eller symbol gör att man lättare stryps om man är i en konflikt. På vissa platser kan vissa plagg vara en brandfara. En del plagg fungerar inte rent praktiskt, säger Mats B Adman.
De bolag som upphandlas av SL för att arbeta i tunnelbanan måste söka dispens för att göra undantag från uniformen, först hos Länsstyrelsen, sen hos SL. Enligt SL, som anlitar väktare från Rapid, har de inte fått in några förfrågningar om dispens för slöja för just väktare. Däremot har många av deras upphandlade bolag personal som bär slöja, till exempel spärrpersonal, tunnelbaneförare, bussförare och biljettkontrollanter.
DO: I många fall går det för långt
Clas Lundstedt, pressansvarig på Diskrimineringsombudsmannen, menar att det är svårt att avgöra om det rör sig om diskriminering utan att ha tittat närmare på fallet.
– Då måste man titta på vad företaget hänvisar till och om det finns ett samband med hennes etniska tillhörighet eller hennes religion. Vi måste titta på den samlande situationen, säger han.
I lagen om förbud mot diskriminering finns ett undantag inom arbetslivet om ”egenskapen på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav”.
– Men i många fall har det gått för långt. Det var till exempel ett fall där en kvinna som sökte ett jobb som lagerarbetare inte fick ha slöja och där hänvisade de till säkerhet. Men när vi tittade närmare på det fanns det inte grund för att hänvisa till säkerhet i den situationen, säger han.
Fotnot: Sara heter egentligen något annat.
