Samtidigt ökar förekomsten av solceller, det finns statliga stöd för installation och flera av Göteborgs kranskommuner erbjuder solkartor där fastighetsägare kan kontrollera lönsamheten av egen energiproduktion. Produktion av förnybar el från vatten har mindre möjlighet att expandera, i alla fall i sin nuvarande form via vattenkraftverk. Men ett område, som fortfarande är ungt och trevande, är vågkraften.
Sara Bargi, chef för enheten för hållbar el på Energimyndigheten, ser att Sverige ligger i framkant när det gäller forskning och utveckling inom vågkraft. Myndigheten har därför avsatt 53 miljoner kronor mellan åren 2015 och 2018 till utveckling av marin energiomvandling.
– Statens roll är att ta risker som de privata inte vågar ta, men det måste också finnas ett privat intresse och finansiering. Det är inte säkert att ett enda av de företag vi stöder lyckas, men vi hoppas och tror det, säger Sara Bargi.
”Inte jätteviktigt för Sverige”
Det är ännu oklart hur lönsamt det skulle kunna bli att utvinna vågkraft ur Västerhavet, med tanke på att vågorna är relativt kraftlösa och strömmarna få, jämfört med länder som har kust mot exempelvis Atlanten, som Norge. Men den ekonomiska gångbarheten är något som Uppsala universitet tillsammans med Sveriges geologiska undersökningar och IVL Svenska miljöinstitutet ska kunna svara på efter en två och ett halvt år lång kartläggning som de just nu håller på med.
Vill du läsa mer om hur vi kan bo och leva ekologiskt?
Läs Kloka hem – Sveriges första hus- och hemmagasin med eko-inriktning.
"
– Det tråkiga är att potentialen antagligen inte är så stor. Men blir det tillräckligt billigt så är det klart att det kommer att gå att utvinna energi även i Sverige, säger Sara Bargi som tror att den stora boomen för användning av vågkraften sannolikt kommer att komma, men kanske inte starta just i Sverige.
En anledning till att Energimyndigheten ändå anser att det är värt att satsa pengar på utvecklingen av vågkraften, är att tekniken kan bli en lönsam exportprodukt till länder som har kraftigare vågor och flöden, samtidigt som det kan ersätta fossilbaserade energisystem globalt.
– Sverige har en ganska unik position inom vågkraft. Vi har jätteduktiga underleverantörer, jätteduktiga forskare och jättespännande företag. Det är därför vi finansierar inom det här området, fast det kanske inte är så jätteviktigt för Sveriges energisystem, vad vi kan se nu, säger Sara Bargi.
Vill inte ta för stora steg
Forskare från Chalmers och Göteborgs universitet är några av dem som har fått pengar från Energimyndigheten för att hitta lösningar för energiutvinning ur havet. Jonas Ringsberg är professor i marina strukturer på Chalmers institution för Mekanik och maritima vetenskaper.
– Jag tror att vågkraft är ett mycket gångbart alternativ, men man måste ha lite tålamod nu så att utvecklingsbolag, forskare och institut får jobba systematisk tillsammans, så man löser utmaningar och inte tar för stora steg, säger han.
Jonas Ringsberg tillägger att det annars finns risk att man går fel väg, något som kan leda till bakslag som skapar en negativ bild av vågenergi som resurs. Han ser givetvis många fördelar.
– Man kan lägga den långt från kusten och de går ofta ner i djupet, till skillnad mot vindkraft som i stället sticker upp och stör utsikt, samt genererar oljud. När man tar ut energi från vågen så minskar också kraften och det kan vara ett sätt att minska erosionen på känsliga kuststräckor. Jag tror att det kan finnas många fler fördelar som vi inte börjat arbeta med, säger han.
En av de största utmaningarna är att utrustningen ska klara av extrema och varierande förhållanden till havs.
– Om någonting går sönder så är det en människa som måste gå ombord på bojen och det är en ganska farlig operation. Sen finns det många utmaningar tekniskt och ekonomiskt, men det går fort framåt, säger Jonas Ringsberg.
Parallellt med teknikutvecklingen undersöks också hur vågkraften påverkar miljön.
– Vi måste lära oss mer om vad miljöpåverkan blir och ställa den i relation till miljöpåverkan från annan energiproduktion. I dag är det ett dyrt sätt att utvinna energi eftersom de stora kommersiella vågkraftsparkerna inte är på plats. Ambitionen är att komma dit snabbt. Vågenergi kanske kan konkurrera med annan grön energi så småningom, men det är svårt att sia om, säger Jonas Ringsberg.
