I måndags samlades aktivister, kulturutövare och allmänhet i en manifestation utanför riksdagen, i protest mot att hovrätten friat sex killar som åtalats för våldtäkt mot en 15-årig flicka på en fest i Tensta. Ett upprop som överlämnades till regeringen hade nästan 90 000 underskrifter. Ett öppet brev till hovrättspresidenten har delats mer än 37 000 gånger på Facebook.
Sedan domen kom har tidningar, radio och tv återigen fyllts av en diskussion om våldtäktslagstiftningen.
Många säger att de inte förstår hur rättssamhället kan komma fram till det här beslutet, när det står så långt ifrån vanliga människors känsla för rättvisa. Människor vill i allmänhet inte att det ska vara tillåtet att utnyttja en ung flicka som befinner sig i en ”utsatt situation”, som hovrätten skriver i domen. Därför blir frågan om samtyckeslagstiftning aktuell igen.
Svårt att fälla
En 15-årig flicka träffar tre män på Centralstationen i Stockholm. Hon har lämnat sitt behandlingshem och har ingenstans att ta vägen. Männen bjuder hem henne till en lägenhet i Jordbro, där de ger henne alkohol tills hon är kraftigt berusad. Sedan utnyttjar de henne sexuellt.
Det räckte inte för en fällande dom.
Tingsrätten skrev att ”situationen som sådan framstår som anmärkningsvärd och visar på en hänsynslöshet och avsaknad av empati för en flicka i en utsatt situation” men att det inte var bevisat att hon befann sig i ett ”hjälplöst tillstånd”. Hovrätten instämde.
Det så kallade Jordbrofallet skedde 2005. Det har mycket gemensamt med Tenstadomen. Den domen orsakade också stor debatt, många tyckte att det var orimligt att man kan utnyttja en människa på det hänsynslösa sätt som männen hade gjort. Jordbrofallet refereras också i Tenstadomen, till stöd för domstolens beslut.
De flesta jurister är inte förvånade över den nya domen, det är så här domstolarna dömer. Det räcker inte att den som utsätts för övergrepp är rädd, berusad eller försatt i ”en utsatt situation”.
”Hjälplöst tillstånd”
Även om lagen har förändrats flera gånger det senaste årtiondet kvarstår den grundläggande juridiska strukturen – i Tenstadomen konstaterar hovrätten att begreppet ”hjälplöst tillstånd” ska tolkas mycket snävt.
Det är också osäkert om lagändringen som skedde första juli skulle ha gett en annan dom. Det skulle fortfarande behöva bevisas att pojkarna förstod att hon befann sig i en ”särskilt utsatt situation”.
Det har gjorts flera utredningar som argumenterar för en lagändring som skulle kräva samtycke. I sin skuggutredning till 2010 års sexualbrottsutredning hävdar Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, att samtyckeslagstiftning skulle flytta fokus från situationen runt omkring övergreppet, till själva händelsen.
Hur agerade gärningsmannen? Hade han försäkrat sig om att hon ville ha sex?
Madeleine Leijonhufvud pekar på att domstolarna kan väga in hur kvinnan var klädd eller om hon hade hånglat tidigare under kvällen. Samtyckesförespråkarna vill slå hål på den logiken. Ansvaret ska ligga hos mannen genom att sex med någon som inte har gett sitt samtycke blir straffbart.
Förändra normer
Regeringens sexualbrottsutredning kom 2010. Den ville införa en samtyckeslagstiftning, men förslaget sköts ner. Bland annat Advokatsamfundet betraktar samtyckeslagstiftning som en sänkning av beviskraven. Man är rädd att det skulle bli den åtalades ansvar att bevisa sig oskyldig, vilket skulle stå i motsättning till grundläggande principer om rättssäkerhet. Samtyckesförespråkarna säger å andra sidan att statistiken visar att beviskraven är överdrivet höga idag. Christian Diesen, professor i processrätt, och Eva Diesen, lärare i genusvetenskap, har analyserat tusentals förundersökningar och domar. De konstaterar att under 2011 anmäldes 4 272 våldtäkter, men det ledde bara till 168 fällande domar. Det är långt mycket färre än i andra brottsmål.
Fallet i Bjästa, då en hel by vände sig mot flickan som anmälde, avslöjade vilka förväntningar vi har på våldtäktsmän. Det är svårt att acceptera att en ”normal kille” kan våldta. Han kan inte vara skyldig, hon måste ljuga.
Den här inställningen finns hos vuxenvärlden, men den är ännu starkare bland ungdomar. Sociologen Stina Jeffner har undersökt ungdomars syn på våldtäkt. Det visar sig att unga människor gärna säger att ”ett nej är ett nej”, men skrapar man på ytan visar det sig att detta ”nej” är förhandlingsbart. Var hon full? Var hon kär i honom? Då kan hon inte bli våldtagen.
Kravet på samtycke inriktar sig på att förändra normerna kring sex. Om mannen måste vara säker på att kvinnan verkligen vill ha sex kommer det att leda till färre våldtäkter, hoppas förespråkarna. Normen blir att respektera kvinnors sexuella integritet – vilket skulle kunna hindra män från att ha sex med någon som ligger still, utelämnad till ett gäng killar hon inte känner. Även om en lagändring inte på egen hand skulle förändra relationen mellan män och kvinnor i Sverige, är förhoppningen att en samtyckeslagstiftning ska vara ett steg på vägen mot en mer jämställd sexualsyn.
Erik Wiklund
"Killar förväntas alltid vilja ha sex"
Journalisten Katarina Wennstam har granskat samhällets och rättsstatens syn på våldtäkt i böckerna ”Flickan och skulden” och ”En riktig våldtäktsman”. Hon ser samma värderingar återkomma gång på gång i våldtäktsdomarna, men säger också att attityderna sakta håller på att förändras.
Vad tycker du om debatten kring Tenstadomen?
– Det är tydligt att det är en stor diskrepans mellan allmänhetens rättsmedvetande och hur rättsväsendet behandlar de här fallen, det är därför det blir så stor upprördhet. Men sett över tid ser jag en positiv skillnad. Det är ett helt annat fokus på gärningsmannen idag än för 15 år sedan. Jag märker också att det otroligt många fler killar som engagerar sig och frågar sig själva ”vad kan jag göra för att bidra till en annan norm?”.
Vilken syn har samhället på våldtäkt?
– Ett grundläggande problem är synen på killars sexualitet. Killar förväntas alltid vilja ha sex. Det blir särskilt tydligt vid gruppvåldtäkter, då hetsar killarna varandra till att förgripa sig på tjejen. Det är väldigt vanligt att de inte kan avsluta samlaget. Det här säger jag inte för att frånta dem ansvaret, men i ett fall var det en kille som blev slak och låg juckade på tjejen, sedan kissade han i kondomen bara för att ha något att visa upp för sina kompisar. Det visar att normen är väldigt stark.
Vilken betydelse kan den nya lagen från första juli ha?
– Det är svårt att veta om den här domen hade blivit annorlunda om den hade bedömts utifrån den nya lagen, men kanske. Någonting som är positivt är att man har börjat tala om så kallad ”frozen fright”, att våldtäktsoffer blir helt skräckslagna och ligger stilla. Det är inte svårt för rättsväsendet att förstå att någon som blir rånad blir så rädd att den inte gör någonting. Men i våldtäktsfall måste offret skrika och sparka. Och det speglas också i hur gärningsmännen ser på händelsen. De är indoktrinerade i att hon ska göra motstånd så de säger ofta att det inte kunde ha varit en våldtäkt för ”hon skrek ju inte”.
