Allt fler inom partiet menar nu att Bolund inte ska ersättas överhuvudtaget utan att det kvinnliga språkröret, Märta Stenevi, ska stå ensam kvar, eller i sin tur ersättas av en ensam partiledare.
– Vi har under många år haft språkrör som inte har lyft förtroendet i opinionen, utan legat på ett rekordlågt förtroende i stort sett oavsett vem det har varit. Det har inte berott på att vi haft dåliga språkrör, utan på modellen i sig. Att folk inte vetat vem de är, att de haft svårt att nå ut, säger Lorentz Tovatt. 

Som tidigare språkrör för Grön ungdom, riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson är Tovatt en tung spelare i Miljöpartiet, trots att han numera inte längre har någon formell roll, utan pluggar idéhistoria på Stockholms universitet.
Att bli tydligare och få större genomslag är det viktigaste argumentet, men det finns flera. 

– Även det interna arbetet skulle förenklas med en ledare. Att ha en idé om vart partiet är på väg och vad vi ska prioritera, det fungerar inte med två språkrör. Ofta håller de inte med varandra, det blir mixade budskap och det skapar förvirring. Det blir ohållbart, säger Lorentz Tovatt. 

Svårt att dela

Janne Grönholm, kommunalråd i Malmö, delar argumenten. 

– Vi är ett litet parti och då är det en fördel i att ha en person som kommunicerar vår politik utåt. 

Man lyfter ofta argument om att två språkrör kan dela på bördan, men min bild är snarare att det blir merarbete då allt måste förankras på två håll och mycket resurser går åt till två språkrör som istället hade kunnat läggas på riksdagsgruppen och att gå snabbare på bollarna, säger han.  

Lorentz Tovatt vill dock behålla begreppet språkrör och ser ingen risk att partiet skulle förlora sin identitet och bli som alla andra. 

– Jag är trygg i våra grundvärderingar och att vi har en grundmurad anti-auktoritär strömning i vårt parti. Det här handlar mer om att effektivisera. 

Grön ungdom var de som lade motionen som startade diskussionen kring att ha ett språkrör. Ungdomsförbundets språkrör Rebecka Forsberg trycker främst på att språkrörsmodellen inte fungerar i dagens medieklimat. 

– Nästan oavsett hur bra våra företrädare är så blir det väldigt svårt för dem att nå fram när de måste dela på medieutrymmet. Det innebär också att det blir svårare att ha förtroende för dem, vilket blir ett problem för hela partiet, säger hon och får stöd även hos Gröna studenter, vars ena språkrör Anton Bylin nämner tre anledningar till att han tycker att det ska bli ett språkrör istället för två. Det första är synlighet, det är lättare att sälja in en person än två. 

– Sen är det tydlighet. Det är lättare att sätta en linje. Och för det tredje tycker jag att det är mer demokratiskt, interndemokratiskt, att ha ett språkrör. Det finns viss exekutiv makt hos den som leder partiet Då är det bättre om man har ett tydligt ansvarsutkrävande gentemot den än att man inte riktigt vet vem som har tagit besluten, säger han. 

Även Henrik Ölvebo, kommunalråd i Gällivare, håller med om att mycket handlar om genomslag. 

– Mycket handlar om personen. Vi har haft ett sviktande förtroende länge, då måste man göra något nytt, prova något annorlunda, även om tanken är fin med dubbelt ledarskap, säger han.  

– Generellt har vi haft svårt att bygga förtroende och nå ut med vår politik, och ofta har folk en felaktig bild av partiet. Då tror jag man behöver en ledare att bygga förtroende kring. Vi borde ligga runt 10 procent, det är inte orimligt om man tittar på gröna partier i andra länder. 

Ses som flummiga

Gällivare var en av få kommuner där Miljöpartiet gick framåt i höstens val. En av framgångsfaktorerna var skapa en positiv berättelse, menar Ölvebo. 

– Vi identifierade att folk inte hade rätt bild av vad vi faktiskt tycker. Att de såg oss som flummiga. Och sen har vi tvättat bort den bilden med tydliga förslag och en positiv berättelse om hur vi vill förändra saker. Det har lyckats och fått genomslag som har varit svårt att nå på riksnivå, där vi har varit ambivalenta i flera frågor, inte minst i energipolitiken och kring gruvnäringen. 

Henrik Ölvebo vill själv inte stänga dörren för att kandidera. 

– Jag har sagt spontant nej, men om det skulle finnas tillräckligt många som stod bakom mig och ville ha mig så skulle jag fundera på det. Men jag är en lagspelare. Jag känner ett ansvar där, man kan inte stänga dörren, säger han. 

”Finns en strömning”

För att ändra modellen med dubbla språkrör behöver det göras en stadgeförändring, vilket ”kräver två tredjedelars majoritet i beslut på kongressen eller en enkel majoritet i två på varandra följande kongresser”, skriver Miljöpartiets pressavdelning till Dagens ETC. 

– Det är extremt osannolikt, säger Anton Bylin om möjligheten att modellen ändras redan i höst.
Men kommunalråden i Gällivare och Malmö är inte lika pessimistiskt inställda. 

– Det har ju sett ganska mörkt ut tidigare, och känts hopplöst, men nu upplever jag en positionsförflyttning, även bland Grön ungdom. Det finns en sån strömning i partiet nu, som inte har varit så tydlig förut, säger Henrik Ölvebo. 

– Ja, det pågår ju en diskussion om detta i partiet. Att Bolund lämnar ändrar ju spelplanen litegrann, säger Janne Grönholm.