Västkusten rustar mot framtida översvämningar

Sverige lyckades ducka ­Maliks rallarsvingar hyggligt. På västkusten, som brukar bli hårt drabbat vid större oväder, summeras stormens framfart till översvämmade gator i Uddevalla och ett träd som föll över elledningar på Varbergs tågstation. Inga personskador har rapporterats i Sverige. Men i andra länder var Malik fatal.

– De stormar vi upplevt, med en höjning av vattennivån på upp till 1,5 meter, klarar vi hyfsat. Det drabbar en del kända områden som parkerings­platser med mera. Men skulle det komma kraftigare tryck så vet jag inte om vi har så god beredskap. Det är det vi inte upplevt ännu som vi inte har beredskap för, säger Lisa Ekström, klimat­strateg i Göteborgs stad.

Och framtidens oväder kommer vara betydligt mer skoningslösa. Som ett led i klimatförändringarna kommer regnskurarna att bli mycket kraftigare och så kallade hundraårsregn ­beräknas komma vart femtionde år istället. Och trots att de värsta scenarierna ligger många år in i framtiden så börjar det bli bråttom. Det tar både tid och enorma summor pengar att säkra städerna mot naturens krafter.

– Det som behöver ­komma till är ju finansiering. Och att alla som är med och drar nytta av de ­åtgärder som ska göras är med och ­betalar. Vi behöver en finans­ieringsmodell som fungerar och lagstiftning som är klimat­anpassad, säger Lisa Ekström.

Nästan en meter på 80 år

I Göteborg, som har både kusten och Göta älv som rinner genom staden att tänka på, tog man förra året fram simuleringar för hur staden i fram­tiden kan drabbas, och den bär minst sagt apokalyptiska drag. Medelvattennivån kommer fram till år 2100 att höjas med 0,8 meter, ­vilket vid stormar med högvatten skulle dränka stora områden i staden.

Numera måste det byggas skydd för översvämningar vid nybyggnation i Göteborgs riskområden och parallellt planeras stora åtgärder för att skydda hela staden. Till år 2040 ska staden ha byggt ett högvattenskydd längs Göta älv och andra vattendrag. Till 2070 ska man ha byggt yttre skyddsportar i älvmynningen. Sammanlagt handlar det om kostnader för uppemot 40 miljarder kronor.

Men som Dagens ETC berättat tidigare så finns det en rad långsiktiga ekonomiska orättvisor för kommuner som ligger i riskområden. Hur notan ska fördelas mellan kommuner och stat finns det i nuläget ingen färdig lösning på.

Spärrar av när det regnar

Under de senaste 100 åren har Uddevalla på västkusten ofta drabbats av översvämningar. Staden är belägen i ett låglänt område med Bäveån som strömmar genom staden. Runtom Uddevalla är terrängen högre, vilket gör att det också samlas stora mängder vatten från omgivningarna i stadens centrala delar vid kraftig nederbörd.

– Marken är väldigt dålig kring ån här. I dagsläget går personal ut och spärrar av områden som blir översvämmade när det händer. Men vi jobbar på att hitta långsiktiga lösningar, berättar Christine Gunnarsson, projektledare på Uddevalla kommun.

För att skydda Uddevalla framöver behöver kommunen en skyddsnivå på 2,8 meter. Men just nu riktar man in sig på ett lägre skydd.

– Det blir som en liten mur som vi ska klara oss till 2030 med, men som är förberedd för att kunna bygga vidare på höjden. Tekniken, hur man bygger, ändrar sig ju väldigt med tid, säger Christine Gunnarsson.

Mot år 2070 beräknar Uddevalla att de behöver en skyddsnivå på 2,3 meter.