Värnpliktiga varnar: Omöjligt att bli fler om brister kvarstår
Linnéa Linde Lundin är orolig över hur Försvarsmakten ska lösa tillväxten av värnpliktiga.
Bild: Max V Karlsson
Dagens ETC
Allt fler ska göra värnplikt. Tusentals unga kommer att kallas in till utbildningen som är helt avgörande för Sveriges försvar. Samtidigt slår de värnpliktiga larm om allvarliga brister.
Max V Karlsson går på Pliktrådets femtionde värnpliktskongress där ombud vittnar om otillåtna frihetsinskränkningar, brister i vården, okunniga befäl, skadliga underkläder – och möglig mat.
Paus i förhandlingarna. Två ombud spelar pingis. Ett annat gör armhävningar. Man har precis haft försvarsminister Pål Jonson på besök och ställt skarpa krav på högre dagersättning för värnpliktiga. Och nu ser det ut som att Pliktrådet, organisationen som företräder Sveriges värnpliktiga, blir hörsammade av regeringen på den punkten.
Försvarsministern var noga med att tacka rådet ordentligt för att man ställer tuffa frågor och skäller på regeringen och riksdagens försvarsutskott när saker är fel.
Har maktens öra
Generellt lyssnar makten, alltså Försvarsmakten och politiken, på Pliktrådet. Man är oslagbara experter på värnpliktigas vardag. Bara under innevarande utbildningsår gjorde de hela 62 förbandsbesök för att prata med unga, befäl och chefer över hela landet. Det säger avgående ordförande Linnéa Linde Lundin, som är stolt men inte helt nöjd.
– Förbandsverksamheten är egentligen där vi inhämtar all vår legitimitet. Direktkontakten med värnpliktiga och deras förtroendevalda är väldigt viktig, säger Linnéa Linde Lundin.
Varje besök mynnar ut i en rapport som förtroendevalda värnpliktiga och deras förbandsledningar kan använda sig av i utvecklingsarbetet, och som grund för de värnpliktigas lokala medinflytande. Förutom försvarsmakten träffar rådet även MSB, plikt- och prövningsverket, och fortifikationsverket. Det säkerhetspolitiska läget har fått alla att haja till, och fundera på värdet med demokratin, säger Linnea Linde Lundin.
– Det är superbra dialoger med nästan alla, både i politiken och ute på förbanden. De förstår att vi har stenkoll och utövar samma demokrati som vi försvarar. Inflytande är väldigt viktigt, och nu vill man värna om pliktsystemet.
Men stora friktioner och strukturella problem gör att själva värnpliktsutbildningen inte funkar tillräckligt bra.
– Jag kan se saker som är ganska illa. Det kan vara inkorrekt myndighetsutövande i form av otillåtna frihetsinskränkningar. Och det är superallvarligt.
Psykisk ohälsa och underklädesproblem
Om en värnpliktig behöver vård görs en förstahandsbedöming av befäl innan ärendet skickas vidare till försvarshälsan. Det ska funka som ett samtal men används ibland som en medicinsk bedömning och som ett sätt för befäl att neka eller skjuta upp vård.
– En del som mår väldigt dåligt har hört av sig till oss för att de inte får vård och stöd. De kan ha befäl som rakt ut säger att de inte mår tillräckligt dåligt. Frågan om psykisk ohälsa har aktualiserats ännu mer efter Alma-fallet.
19-åriga Alma Sigvardsson tog sitt liv under värnplikten, och familjen skyller bland annat på att försvarshälsan inte fungerade som tänkt.
Det handlar inte alltid om olämpliga beteenden eller taskiga chefer. Ibland kan befäl sakna kunskap om värnpliktigas rättigheter, det ingår inget sådant moment i officersutbildningarnas läroplan, och det kan i sig få allvarliga konsekvenser.
– Man kanske inte får tillräckligt med tid med nära och kära. Man kan inte planera sin tid. Man hinner inte med återhämtning. Och det kan vara tärande.
Kvinnliga värnpliktiga under en övning. Pliktrådet har länge påtalat problem i materielförsörjningen för kvinnor i värnplikten.
Bild:
Max V Karlsson
Materielsituationen ”är som den är”, förklarar Linnéa Linde Lundin, och syftar på att Försvarsmakten i flera år saknat adekvat utrustning för kvinnor. Underkläder som skaver och skadar, kläder och annan utrustning som inte passar.
– Det signalerar något, att man saknar det här för kvinnor. Vi har haft bra dialoger. Men det tar för lång tid och har blivit för fel.
Den vanligaste trosan sitter för hårt över låret till den grad att den kan skära in i lårmuskeln. Den är också för kort i benen, och skaver vid marsch och övning. Den bh som ska vara en ”komfortmodell” har en dragkedja på som leder till skavsår, och den finns bara i tre generiska storlekar som inte tar hänsyn till bystmått.
Det är vanligt att tvättrutinerna brister och att kvinnor saknar möjlighet att byta till rena trosor ens en gång om dagen. Förutom de uppenbara hygienbristerna kallar Pliktrådet situationen för direkt ovärdig.
När vi frågar hur det ska lösas kan svaret bli att man inte vet, men hoppas att det ska gå ändå.
”Inte säker på hur man löser det”
På det stora hela ser Pliktrådet oroligt på den stundande tillväxten när tusentals fler unga ska göra värnplikt.
– Ja, vi frågar oss hur det ska fungera. På vissa förband uttrycker man att det redan är fyllt till bristningsgränsen, och sen ska ett par hundra till få plats redan nästa år. När vi frågar hur det ska lösas kan svaret bli att man inte vet, men hoppas att det ska gå ändå.
Vittnesmål till Pliktrådet berättar om en beläggning där rum kan ha fem, sex, sju fler personer inhysta än tänkt.
Linnéa Linde Lundin är stolt över årets verksamhet i Pliktrådet.
Bild:
Max V Karlsson
Från Pliktrådets håll vill man se förkortade och mer effektiva upphandlingsprocesser, snabbare inköp och att beslut om infrastruktursfrågor kan hanteras på lägre nivå lokalt.
– Det är en jättestor utmaning att växa så mycket. Jag är inte säker på hur man löser det. Men det måste göras, annars riskerar det att bli som under corona-pandemin.
Alla i samhället kommer märka av upprustningen. Men framförallt värnpliktiga.
Linnéa Linde Lundin berättar om hur sjuka värnpliktiga fick ligga på tunna madrasser i källargångar när försvarshälsan inte hade plats. Eller i husvagnar på en parkering.
– Alla i samhället kommer märka av upprustningen. Men framförallt värnpliktiga. Det kommer att bli tufft.
Det är inte kris och panik på alla förband, och många gör saker helt rätt, säger Linde Lundin. För att lyfta goda exempel delar man ut pris till det bästa förbandet. Men friktionerna finns nästan överallt, och de måste minska. Problemen måste hanteras av ett kompetent och informerat ledarskap.
– Befäl får inte agera destruktivt. De ska inte skälla ut värnpliktiga, de ska inte trycka ner någon, och man ska inte dela ut otillåtna straff. Det handlar om enstaka befäl, men såna finns på nästan varje förband.
Prick ett hundra ombud representerar landets värnpliktiga under kongressen.
Bild:
Max V Karlsson
Motiverade förtroendevalda
Engagemanget för att göra värnplikten bättre kommer från att man bryr sig om varandra, säger ett ombud i talarstolen. Bland de hundra ombuden finns värnpliktiga från varje förband i Sverige och under kongressen fattar man beslut om en rad frågor.
Ombuden är artiga och välartikulerade. I princip alla inlägg från talarstolen avslutas med ett tydligt ”SLUT” så att man förstår att det är just det.
Man berättar om att det är svårt att få till en meningsfull fritid under plikttjänstgöringen. En del vittnar om kunskapsbrister hos befäl om till exempel mens, med bristande hygien som följd. Andra tycker att det är jobbigt att inte veta hur det går för favoritsportlaget när man är ute på övning och inte har koll på resultaten.
Ett ombud kräver att Försvarsmakten ska ta över driften av de militärrestauranger som idag drivs av privata företag. En annan vill underlätta resor under ledig tid så att man inte sitter fast på kasern. Och flera ombud lyfter kostfrågor.
– Vi får skitäcklig mat. Den är tråkig och dålig, säger ett ombud från Livgardet.
Möglig ost. Kalorifattig mat. Små portioner. De värnpliktiga har viktiga poänger om att det är svårt att försvara Sverige på tom mage. Men ett ombud som vill att maten i så hög utsträckning som möjligt ska vara svensk husmanskost och ”inte bara currygrytor med ris” blir nedröstad.
Ombud röstar om hundratals motioner på områden som jämställdhet, utbildning, ersättning och persedlar.
Bild:
Max V Karlsson
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
