De ramar som styr hur statsbudgeten tas fram – det finanspolitiska ramverket – ska uppdateras. En parlamentarisk utredning sjösattes strax före jul och 2027 ska det nya ramverket vara på plats. För sent, anser Vänsterpartiet som vill se drastiska förändringar redan 2025. I en debattartikel på DN Debatt presenterar partiet den linje man vill driva i utredningen. Den kan sammanfattas med att staten ska kasta svångremmarna och öppna plånboken. Sverige har länge haft alldeles för låga offentliga investeringar, enligt Vänsterpartiet.
– Vi ser hur tågen inte funkar och bostadsbristen ökar, då är det klart att man behöver investera, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politiska talesperson.
Ny ton i debatten
Den senaste tiden har det varit nya tongångar i debatten om det finanspolitiska ramverk som såg dagens ljus under 90-talets sanering av statsfinanserna. Som Dagens ETC tidigare berättat har KD-ledaren Ebba Busch öppnat för att finansiera bland annat ny kärnkraft med statliga lån. Samtidigt har tunga ekonomer som Lars Calmfors föreslagit ett underskottsmål, vilket även regeringens eget finanspolitiska råd öppnat för. L-ledaren Johan Pehrson har å sin sida pratat om en ”krigsbudget” där den massiva försvarsutbyggnaden betalas med stora lån.
Känner medvind
Även om finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte gett sina kristdemokratiska och liberala ministerkollegor sin välsignelse när de vill öppna statens plånbok, upplever Ida Gabrielsson en en medvind för Vänsterpartiets linje. Samtidigt brådskar det, anser hon. Att förändra ramverket ser hon som nödvändigt för att nå klimatmålen till 2030.
– Det här är den enskilt viktigaste klimatfrågan. Det är det som behövs för att kunna bygga ut elnät, bygga ut infrastruktur och klimatanpassa bostäder, säger Ida Gabrielsson.
Vänsterpartiet vill att överskottsmålet för de kommande åtta åren ersätts med ett underskottsmål om en procent av BNP, vilket i år skulle innebära ett underskott på runt 60 miljarder kronor. Ett mål om budget i balans – som Socialdemokraterna vill ha – räcker inte, anser Ida Garbrielsson.
– Det är alldeles för lite. Man kan inte genomföra en omställning med det.
I nuläget beslutar riksdagen varje år om ett tak för statens totala utgifter. Utifrån utgiftstaket beräknas det ”reformutrymme” som är de pengar som en regering anser sig ha för budgetsatsningar.
Inkomstgolv ska skydda välfärden
Vänsterpartiet menar att det är vilseledande att tala om reformutrymme eftersom exempelvis statsbidrag till kommuner och regioner inte räknas upp i takt med inflationen. I årets budget använde regeringen 20 miljarder av reformutrymmet till ökade statsbidrag, men ändå väntar nedskärningar i vård och skola till följd av att kostnaderna ökat mer än statsbidragen. För att undvika nedskärningar i välfärden vill Vänsterpartiet nu komplettera utgiftstaket med ett golv för statens intäkter.
Ska det inte vara upp till en riksdagsmajoritet att sänka skatterna om man vill det?
– Vänsterpartiet kan absolut sympatisera med en sådan uppfattning. Men idag har vi ett ramverk som bestämmer att man ska föra högerpolitik. Jag tror att det vi föreslår är bästa chansen att åstadkomma det vi vill – genomföra klimatomställningen och skydda välfärden.
