Vänsterpartiet ändrar sig om billigare bensin

Den interna debatten om klimatpolitiken har varit het i Vänsterpartiet ända sedan Nooshi Dadgostar valdes som partiledare. Kritiker har menat att partiledningen tonat ner klimatpolitiken i hopp om att vinna arbetarväljare på industri- och bruksorter. När partiet i våras gjorde upp med högerpartierna om tillfälligt sänkta bensin- och dieselskatter nådde kritiken sin kulmen. Bland annat lämnade den klimatpolitiska talespersonen Jens Holm sin post då han inte kunde ställa upp på partiets linje.

Men när Vänsterpartiet om ett par veckor presenterar sitt alter­nativ till regeringens budget är budskapet ett annat. Partiet säger blankt nej till regeringens satsningar på bilisterna. Det handlar både om 6,7 miljard­er i sänkta bränsle­skatter och 1,6 miljarder i förstärkt reseavdrag för bilister.

– Att en så stor del av regeringens satsningar är bensin- och dieselsubventioner är väldigt märkligt, sa Ali Esbati, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, efter att regeringens budget presenterats.

Brutna vallöften

Samtidigt pekade Ali Esbati på att högerpartierna brutit sina vallöften om flera kronor billig­are bensin och diesel. Till följd av prisstegringarna beräknas bensinen bli endast 14 öre och dieseln 41 öre billigare vid pump när skattesänkningen genomförs vid årsskiftet. Det ansträngda ekonomiska läge som regeringen motiverar ­återhållsamhet kunde man skönja under valrörelsen, anser Esbati.

– Jag sörjer ju inte att en del högerpolitik har fallit bort, men vi måste ändå konstatera att man sa vissa saker som man uppen­barligen inte riktigt menade att genomföra.

I Vänsterpartiets uppgörelse i våras ingick också att en utredning ska se över hur staten i framtiden ska kunna kompensera för prischocker på driv­medel. Då talade partiet om att ett pristak på bensin och diesel skulle kunna införas.

Nu skriver Ali Esbati i ett SMS att man inte driver något förslag om pristak, men att man vill se en utredning om hur en del av risken för prischocker flyttas från hushållen till staten. Det behöver inte nödvändigtvis ske genom skattesänkningar på bränsle, utan kan handla om andra sätt att kompensera hushållen, enligt Esbati.

”Vi tycker att något sådant skydd behövs, men det kan ­göras på olika sätt”, skriver han.